labansdotter

Igår var den värsta dagen på väldigt länge. Allt blev lite bättre när mamma kom hem och "bankade" lite vett i skallen på mig genom lite peppning och spagetti med köttfärssås. Då tystade jag ner sjukodmens dumma idéer lite...Fast det var nog den svåraste måltiden någonsin. Jag började kallsvettas och strupen liksom vägrade att föra den vältuggade maten neråt. Lyckades till slut avsluta måltiden efter att fått kopiösa mängder köttfärs i luftstrupen..
Ångesten efter kom ganska direkt, men till slut så somnade jag av utmattning i soffan.
Fick oväntat besök av min underbara vän Sara som kom likt en räddande ängel! TACK Sara! Utan ditt stöd igår så skulle jag inte ha klarat av resten av dagen. Förlåt för att jag drar mig undan, men jag ska aldrig mer göra det igen!
Sara åte hem och vi bestämde för att ses i kväll. Vi ska titta på film och ha lite tjejmys. Har ju inte sett hennes nya lägenhet än..

Med röda, svullna ögon och 2 liter midre tårar i tårkanalerna så åkte jag och mami upp till hästen. Han fick dessvärre ta en vilodag igår då jag var rätt så utmattad både fysikskt och psykiskt.

Idag känns det lite bättre, men jag känner mig seg i hela kroppen och det gör mig förbannad. Känner mig lat när orken inte finns. Har nyss ätit frukost och än så länge verkar läget lugnt. Men jag vågar ändå inte andas ut helt för jag måste vara på min vakt. Slappnar jag av då kommer hon direkt.