labansdotter

Jag och mamma var på bio igårkväll och såg Beck - levande begravd. Den var bättre än vad jag hade vågat hoppats på. Det blir lätt att kvalitén försvinner bakom kvatitet, men inte denna gång. Jag kan inte låta bli att tycka att Gunvald är het! Ja, även i skägg;)

Nu har jag precis bytt om och sminkat till mig lite grann. Jag och mamma ska gå på standup på restaurangen Fåfängan där komikern Özz ska hålla i lite underhållning. Jag tror det kommer blir kul!

Idag känner jag verkligen att jag har gjort framsteg och är på rätt spår igen. Jag envist utmanat och fixat det. Styrkan och viljan är på topp! Jag har väldigt mycket att tacka mamma för det. Hon är helt otrolig <3

Nu befinner jag mig i Stockholm. Jag och mamma har påbörjat vår lilla semestertripp i storstaden. Har hunnit med lite shopping i den galleria som ligger mittemot hotellet. En klänning, leggings, BH och ett brunt flätat skärp. Riktigt nöjd över mina inköpt må jag säga!

Sitter här nyduschad med ett glas vin. Regnet smattrar utanför och nu ska jag och moder ut och käka.
Jag mår så himla bra just nu. Jag njuter av livet men det känns som om jag inte förtjänar detta. Jag har inte gjort tillräckligt mycket (läs rört på mig) för att få en sådan här belöning. Men det är värt så mycket mer att utmana och ta den ångest som väntar än att avstå från det goda livet har att ge. SKÅL! Nu är jag ett steg närmare friheten. Ska banne mig dränka henne!

Har precis nu läst ut boken good enough skriven av Elizabeth Gummesson. Kan säga att det var rätt så många (ömma) punkter som hon lyckas ta upp i denna bok som stämmer mer än väl in på mig.
Perfektionism, kontrollbehov, dålig självkänsla, rädslor, bekräftelsenarkoman är bara några termer som hon nämner och beskriver utifrån hennes egna erfarenheter.
Jag behövde verkligen läsa den här självhjälpsboken. Den gav mig tips på hur jag kan se saker och ting från andra synviklar och hur man kan hantera dessa panikkänslor som kan dyka upp ibland.

Jobbar nu sista passet. Gud, så skönt! Konstigt hur segt timmarna går när man längtar. Men det som väntar på något gott..inte sant?
I eftermiddag/kväll kommer det gäster hem. Denna gång är det mamma som ska firas. Hon fyllde nämligen i lördags men kalaset blir idag.

Shit, vilken jobbig period det är nu. Jag slits mellan mitt sunda förnuft och sjukdomen. Jag vill, jag vill, jag vill men VARFÖR ska det göra så förbannat ont? Det liksom river inombords och jag får panik. Det är något som vill ut som jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det är. Jag biter ihop och står ut, men det kommer ju hela tiden tillbaka.
Jag räknar med en tuff tid nu framöver, för jag ska fixa det. Över, under, igenom, som min hopptränare brukar säga.

Igår åkte jag och mamma in till Skänninge marken. Samma sak varje år, men ändå en tradition som är ett måste. Ingen fulländad sommar utan den. Jag köpte servetter, strumpor och lite scrapbook-grejer. Jag ska ju till Stockholm i helgen och räknar med att sätta sprätt på mer pengar där;)

Red ett dressyrpass på morgonen. Banan var lite tung efter allt regn men Otto skötte sig fint. Han går bra nu. Så bra att jag inte vet hur jag ska utmana honom för att komma vidare. Dressyrlektion för tränare igen minsann!

När allt bara känns skit och när lusten, orken, motivationen inte finns där så blir jag så depp. Jag gräver ner mig själv ännu mer. Ilska på att drivkraften mot ljuset, det friska livet inte är starkare. Att jag är så otroligt värdelös som inte bara tar tag i mitt liv.
Men hoppet är det sista som kommer lämna mig. Det finns de stunder, djur, och personer som tror på mig och som vägrar låta mig ge upp. TACK!

Nästa onsdag tror jag kommer bli en slags befrielse. Även om jag är otroligt nervös inför mötet så vet jag att det kommer bli min vändning.