Jag och Kungen!
Valborg idag! Min och Kungens födelsedag:) Lina är systemet-mydig och har alla redan avklarat ett besök. Jag kände mig som en liten snorunge i en godisaffär, haha! Det blev till sist en flaska vin. Jag brukar nästan aldrig rodna eller tycka saker är pinsamma men när kassörskan högt och tydligt frågade om leg (vilket jag inte blev förvånad över då jag har fått höra att jag ser ut som en 15-åring) blev jag alldeles röd i hela ansiktet! Alla i kön bara glodde på mig. Hon tittade på körkortet och sa grattis på födelsedagen.
Tanden är lagad. Fick en tid väldigt snabbt. Det blev bra faktiskt. Bättre än förra gången hopaps den håller.
Har blivit överraskad av mina underbara vänner som kom med presenter och blommor. Har blivit bombaderad av sms och samtal. TACK allihopa! Älskar er och ni betyder grymt mycket för mig!
Nu har jag lite bråttom. Maten ska fixas och vinet ska korkas upp!
Ha en härlig valborg och sup inte ihjäl er;)
Tanden är lagad. Fick en tid väldigt snabbt. Det blev bra faktiskt. Bättre än förra gången hopaps den håller.
Har blivit överraskad av mina underbara vänner som kom med presenter och blommor. Har blivit bombaderad av sms och samtal. TACK allihopa! Älskar er och ni betyder grymt mycket för mig!
Nu har jag lite bråttom. Maten ska fixas och vinet ska korkas upp!
Ha en härlig valborg och sup inte ihjäl er;)
En underbar dag
Sitter här på tåget med min lilla rosa dator påväg hem ifrån Örebro där jag har varit och hälsat på Malin. Det var så roligt att träffa henne:) Det var på tok alltför längesen vi sågs sist.
Hon mötte upp mig på stationen och sen gick vi och lunchade på ett mysigt ställe som hette Njuta. Vi satt utomhus men var tvungna att ta på oss filtar eftersom det blåste ganska kallt. Tog en titt i några affärer innan vi gick hem till hennes lägenhet. Lägenheten var nyrenoverad och väldigt fräsch! Blir sugen på att flytta till eget när jag såg hur mysig den var. Men jag har ju mitt rum som snart är färdigt..
Vi handlade lite grejer på ICA eftersom vi skulle grilla på kvällen tillsammans med några komisar till Malin. Det blev majskolvar och flintastek dagen till ära:)
Grabbarna skötte grillen medans vi tjejer satt och diskuterade både det ena och det andra. En liten rolig incident inträffande när jag satte tänderna i min majskolv. (Läs snarare satte tanden) Min tand som jag tidigare har lagat sedan jag flög av hästen i vintras gick sönder och fastnade i majskolven!! Så nu har jag en stor glugg och ser ut som en trollunge, haha!
Hoppas jag kan få en till hos tandläkaren i morgon..Det är ju trots allt min födelsedag i morgon så det vore trevligt om man kunde få tanden fixat så man kan le på de eventuella kort som kommer tas.
En söt kille satte sig just precis mittemot mig här på tåget. Hur fasen ska man kunna flirta och se lite söt ut med en halv framtand? Jaja, jag får le lite fint med stängd mun och strunta i att prata..
Wish me luck
Hon mötte upp mig på stationen och sen gick vi och lunchade på ett mysigt ställe som hette Njuta. Vi satt utomhus men var tvungna att ta på oss filtar eftersom det blåste ganska kallt. Tog en titt i några affärer innan vi gick hem till hennes lägenhet. Lägenheten var nyrenoverad och väldigt fräsch! Blir sugen på att flytta till eget när jag såg hur mysig den var. Men jag har ju mitt rum som snart är färdigt..
Vi handlade lite grejer på ICA eftersom vi skulle grilla på kvällen tillsammans med några komisar till Malin. Det blev majskolvar och flintastek dagen till ära:)
Grabbarna skötte grillen medans vi tjejer satt och diskuterade både det ena och det andra. En liten rolig incident inträffande när jag satte tänderna i min majskolv. (Läs snarare satte tanden) Min tand som jag tidigare har lagat sedan jag flög av hästen i vintras gick sönder och fastnade i majskolven!! Så nu har jag en stor glugg och ser ut som en trollunge, haha!
Hoppas jag kan få en till hos tandläkaren i morgon..Det är ju trots allt min födelsedag i morgon så det vore trevligt om man kunde få tanden fixat så man kan le på de eventuella kort som kommer tas.
En söt kille satte sig just precis mittemot mig här på tåget. Hur fasen ska man kunna flirta och se lite söt ut med en halv framtand? Jaja, jag får le lite fint med stängd mun och strunta i att prata..
Wish me luck
Tiden är konstig...
Idag var det dags för grupp. Vi var bara tre idag. Det gick bra förutom att jag nästan höll på att inte komma dit. Tågen på morgonen var inställda av någon okänd anledning:/ Och bussen kom precis in i tid så att jag hann byta buss till Motala. Puh, vilket tur!
Denna dag har varit lite jobbig på eftermiddagen/kvällen. Jobbiga tankar och tjockkänslor. Blir så fruktansvärt arg på mig själv. Skäms över att jag inte är helt botad från dessa pålgor. Jag trodde att jag hade lämnat "det där" en gång för alla, men uppenbarligen inte. Jag som var så grymt motiverad igår och hela förmiddagen idag...Kan inte ens sätta fingret på vad det var som utlöste allt. Ringde mamma på jobbet. Kändes bättre en stund men sen kom det tillbaka igen. Har försökt prata och förklara för pappa men utan större framsteg. Snarare tvärtom. Han reagerar på ett sätt som gör mig mer ledsen. Hans oro och rädsla yttrar sig i ilska.
Jag har lugnat mig nu och sitter med min lilla rosa laptop i sängen, och väntar på att mamma ska komma hem och klia mig på ryggen tills jag somnar. Det brukar hon göra när jag är orolig i kroppen. Ska väga mig i morgon. Ett annat orosmoment som ligger och gnager på insidan. Sen ska jag åka till Malin i Örebro! Det ser jag verkligen fram emot, Saknar henne som bara den!!
En annan sak som jag kom på idag är att tiden är konstig. För visst går minuterna innan en heltimme snabbare än minuterna efter en heltimme? Exempelvis 13.58 till 14.00 och 14.00 och 14.02. Är det bara psykolgoiskt eller är det känslan av att visaren "tippar" över och det blir nedförsbacke? Denna tanke slog mig när jag fick springa för att hinna med tåget hem. Minuterna gick ovanligt fort. Sen när jag kom fram på perrongen gick 2 minuter jättelåååångsamt....
Grattis Ida som har fyllt 22 år idag!
Nu kom mamma hem, god natt på er!
Denna dag har varit lite jobbig på eftermiddagen/kvällen. Jobbiga tankar och tjockkänslor. Blir så fruktansvärt arg på mig själv. Skäms över att jag inte är helt botad från dessa pålgor. Jag trodde att jag hade lämnat "det där" en gång för alla, men uppenbarligen inte. Jag som var så grymt motiverad igår och hela förmiddagen idag...Kan inte ens sätta fingret på vad det var som utlöste allt. Ringde mamma på jobbet. Kändes bättre en stund men sen kom det tillbaka igen. Har försökt prata och förklara för pappa men utan större framsteg. Snarare tvärtom. Han reagerar på ett sätt som gör mig mer ledsen. Hans oro och rädsla yttrar sig i ilska.
Jag har lugnat mig nu och sitter med min lilla rosa laptop i sängen, och väntar på att mamma ska komma hem och klia mig på ryggen tills jag somnar. Det brukar hon göra när jag är orolig i kroppen. Ska väga mig i morgon. Ett annat orosmoment som ligger och gnager på insidan. Sen ska jag åka till Malin i Örebro! Det ser jag verkligen fram emot, Saknar henne som bara den!!
En annan sak som jag kom på idag är att tiden är konstig. För visst går minuterna innan en heltimme snabbare än minuterna efter en heltimme? Exempelvis 13.58 till 14.00 och 14.00 och 14.02. Är det bara psykolgoiskt eller är det känslan av att visaren "tippar" över och det blir nedförsbacke? Denna tanke slog mig när jag fick springa för att hinna med tåget hem. Minuterna gick ovanligt fort. Sen när jag kom fram på perrongen gick 2 minuter jättelåååångsamt....
Grattis Ida som har fyllt 22 år idag!
Nu kom mamma hem, god natt på er!
Vilken dag!
Mycket riktigt så vaknade jag tidigt, pigg som en lärka. Åt frukost samtidigt som jag läste corren, som har blivit som en morgonvana:) Efter det så kände jag mig rastlös så då började jag måla några träfärgade klädnypor som jag har en liten idé för. Jag har tänkt hänga upp kort på väggen på ett snöre istället för ramar. Sen så städade jag toaletten och fortsatte sen mitt städande med att tömma diskmaskinen. Jisses vad mycket man hinner med när man kliver upp tidigt! Anledningen till att jag kände mig rastlös var för att häxan på axeln var lite tjatig efter frukosten. Det enda som fungerar är att avleda tankarna så mycket som möjligt genom att sysselsätta mig. Idag fick det bli städning...
Var på ett jobbmöte klockan tio. Det är ett jobb som jag ska börja arbetsträna på eftersom jag fortfarande är sjukskriven. Ska bara få godkänt av försäkringskassan innan jag kan sätta igång!
Har glömt bort att rapportera från utflykten till Kolmården! Det var kanonväder och det var MASSOR med folk. Främst barnfamiljer. Barnfamiljer = barnvagnar. Jag hatar barnvagnar av den anledningen att de som kör tror att äger vägen och har företräde hela tiden. Att alla SKA visa DEM hänsyn bara för att de har en bebis i vagnen. Står man ivägen kör de över fötterna utan minsta antydan till dåligt samvete. Nåväl...Alvin var som eld och lågor över att vi skulle till Bamses värld. Bamse är den största favoriten för tillfället. Lyssnade på bamse i bilen på vägen dit. Självklart ville han ha kramar av både Bamse och Lilleskutt som uppträdde på scenen. Tyckte synd om dem i dräkterna som troligtvis svettades ihjäl i värmen!
Jag fick nästan magknip av skratt när Lilleskutt dansade till Las Ketchup-song med tillhörande rörelser:D
Efter kramarna kunde vi bege oss till djuren. Tigrarna var nog häftigast då de kom gående mot oss och var jättenära. Tur att det fanns glas emellan!
Har klippt mig idag också! Jag blev riktigt nöjd över resultatet! Kanske visar en bild på "renoveringen" i morgon.
Sen var det bara att dra vidare till Tranås för att hämta mina tapeter. De är lika snygga som jag minndes dem! (Som tur var)
Hopptränade ikväll med hästen också. Shit, vad jag har saknat det! Hade nästan glömt bort hur härlig känslan är att vara ett med hästen och bokstavligen flyga över hindret. Total tillit, totalt samspel...:)
Nu måste jag krypa till kojjs. Är trött nu. (Ikväll igen) Höres i morgon.
Var på ett jobbmöte klockan tio. Det är ett jobb som jag ska börja arbetsträna på eftersom jag fortfarande är sjukskriven. Ska bara få godkänt av försäkringskassan innan jag kan sätta igång!
Har glömt bort att rapportera från utflykten till Kolmården! Det var kanonväder och det var MASSOR med folk. Främst barnfamiljer. Barnfamiljer = barnvagnar. Jag hatar barnvagnar av den anledningen att de som kör tror att äger vägen och har företräde hela tiden. Att alla SKA visa DEM hänsyn bara för att de har en bebis i vagnen. Står man ivägen kör de över fötterna utan minsta antydan till dåligt samvete. Nåväl...Alvin var som eld och lågor över att vi skulle till Bamses värld. Bamse är den största favoriten för tillfället. Lyssnade på bamse i bilen på vägen dit. Självklart ville han ha kramar av både Bamse och Lilleskutt som uppträdde på scenen. Tyckte synd om dem i dräkterna som troligtvis svettades ihjäl i värmen!
Jag fick nästan magknip av skratt när Lilleskutt dansade till Las Ketchup-song med tillhörande rörelser:D
Efter kramarna kunde vi bege oss till djuren. Tigrarna var nog häftigast då de kom gående mot oss och var jättenära. Tur att det fanns glas emellan!
Har klippt mig idag också! Jag blev riktigt nöjd över resultatet! Kanske visar en bild på "renoveringen" i morgon.
Sen var det bara att dra vidare till Tranås för att hämta mina tapeter. De är lika snygga som jag minndes dem! (Som tur var)
Hopptränade ikväll med hästen också. Shit, vad jag har saknat det! Hade nästan glömt bort hur härlig känslan är att vara ett med hästen och bokstavligen flyga över hindret. Total tillit, totalt samspel...:)
Nu måste jag krypa till kojjs. Är trött nu. (Ikväll igen) Höres i morgon.
Trötter
Jag har varit igång hela dagen. Nu är mina ögonlock tunga som bly. Känner att min högra, kreativa hjärnhalva inte är på humör för tillfället. Med stor risk för att yra ihop något osammanhängande svammel så besparar jag er det.
Väljer istället att vandra bort till min sköna säng för att vakna upp (alldeles för tidigt) som en pigg och glad tös.
Ser fram emot morgondagen då jag ska klippa mig:)
God natt!
Kolmården
Sitter här framför datorn i morgonrock och har nyss avklarat frukosten. Idag ska jag som sagt åka till Kolmården med min bror och hans fru och två barn. (Alvin o Noa som jag barnvakt åt igår)
Jag är barnsligt förtjust att åka till Kolmården. Miljön, djuren och mysfaktorn. Däremot så kan jag tycka att djur ska vistas i sin hemmamiljö och inte inlåsta i en park för att vi, egoistiska människor, ska kunna titta på dem. Även fast de har det hyfsat bra med fina "burar" och tillgång till mat och vatten så kan jag undgå det faktum att det syns att en del djur vantrivs. Förra året så såg jag en stackars Zebra stå mot muren och väva. (stå och gunga fram o tillbaka med huvudet) Ja, det går alltid att diskutera vad som är rätt och fel. Tyvärr så har det ingen betydelse vad jag tycker för jag kan inte ändra på det i alla fall...
Igår träffade jag Ella:) Var uppe i hennes och Eriks nya lägenhet. Den var jättemysig! Blir sugen på att flytta hemifrån med..men jag vet att jag inte är riktigt mogen eller tillräckligt stabil för det än. Jag har ju mitt rum som renoveras. Får se fram emot det i stället!
Sen åkte vi in till Linköping. Tanken var att vi skulle gå på bio men själjvklart visades inte just den filmen vi ville se igår. Typiskt...Istället gick vi och käkade thaimat på en restaurang.
Det är så häftigt att se hur Linköpings stad blommar upp i takt med knopparna på träden. Alla uteserveringar öppnar och alla människor vistas allt mer på gatorna och allt mer avklädda. Tror nog att man luras lite av solens värme. Det är faktiskt fortfarande kallt i luften. De försörjer ju apotektet på det viset som får sälja förkylningsprodukter så det knakar!
TACK Ella för en helt underbar dag!!
Nu måste jag försöka leta reda på lagom varma/svala kläder att att på mig idag. Kan ju ha med mig ombyte i en ryggsäck. Ska packa ner näringsdrycker också som jag ska ha med mig. Tror ni inte att anorexin försöker få mig att "råka glömma dem"? Eftersom jag märker att hon är jävlig så är det lika bra att jag går och packar ner dem nu på en gång!
Ha en bra dag!
Jag är barnsligt förtjust att åka till Kolmården. Miljön, djuren och mysfaktorn. Däremot så kan jag tycka att djur ska vistas i sin hemmamiljö och inte inlåsta i en park för att vi, egoistiska människor, ska kunna titta på dem. Även fast de har det hyfsat bra med fina "burar" och tillgång till mat och vatten så kan jag undgå det faktum att det syns att en del djur vantrivs. Förra året så såg jag en stackars Zebra stå mot muren och väva. (stå och gunga fram o tillbaka med huvudet) Ja, det går alltid att diskutera vad som är rätt och fel. Tyvärr så har det ingen betydelse vad jag tycker för jag kan inte ändra på det i alla fall...
Igår träffade jag Ella:) Var uppe i hennes och Eriks nya lägenhet. Den var jättemysig! Blir sugen på att flytta hemifrån med..men jag vet att jag inte är riktigt mogen eller tillräckligt stabil för det än. Jag har ju mitt rum som renoveras. Får se fram emot det i stället!
Sen åkte vi in till Linköping. Tanken var att vi skulle gå på bio men själjvklart visades inte just den filmen vi ville se igår. Typiskt...Istället gick vi och käkade thaimat på en restaurang.
Det är så häftigt att se hur Linköpings stad blommar upp i takt med knopparna på träden. Alla uteserveringar öppnar och alla människor vistas allt mer på gatorna och allt mer avklädda. Tror nog att man luras lite av solens värme. Det är faktiskt fortfarande kallt i luften. De försörjer ju apotektet på det viset som får sälja förkylningsprodukter så det knakar!
TACK Ella för en helt underbar dag!!
Nu måste jag försöka leta reda på lagom varma/svala kläder att att på mig idag. Kan ju ha med mig ombyte i en ryggsäck. Ska packa ner näringsdrycker också som jag ska ha med mig. Tror ni inte att anorexin försöker få mig att "råka glömma dem"? Eftersom jag märker att hon är jävlig så är det lika bra att jag går och packar ner dem nu på en gång!
Ha en bra dag!
Hästtransport
Jag har snart haft körkort i 2 år. Jag har kört släp någon enstaka gång, men INTE med ett levande djur i. Igår tog jag mig i kragen och bad pappa ha lite lektion med mig. Jag känner att om jag nu ska börja köra hästen själv så vill jag kunna backa ordentligt. Till saken hör den att min pappa är van yrkeschaufför och EXTREMT pendant och noggrann. Flashbacks från övningsköringstiden kom fram, då jag tidigt på morgonen den dagen jag fyllde sexton år fick min första körlektion med pappa. Vet ni vad jag fick göra? Jo, backa runt hörn och känna dragläget i uppförbackar. Det var svettigt eftersom jag aldrig tidigare hade suttit framför en ratt tidigare. Det var en rejäl lektion som gick bra där jag lärde mig massor!
Igår så var jag dock inte lika nervös som för nästan exakt 4 år sedan. (fyller ju 20 om bara 6 dagar) Det enda som är komplicerat med att backa med släp är att den svänger åt "fel" håll när man styr med ratten. Jag blev faktiskt förvånad över mig själv hur pass bra det gick. Behövde ingen längre lektion utan jag klarade av det relativt fort. Pappa blev positivt överraskad och var tvungen att kläcka ur sig att "det sitter i generna".
På eftermiddagen igår körde jag upp min egna häst i min egna transport, själv upp till ridhuset och red. (Och ja, jag har liite träningsvärk i benen i dag)
Idag ska jag in till Mjölby och träffa Cecilia, min kurator. Ser inte direkt fram emot det. Jag känner att jag inte har kvar samma förtroende för henne. Men samtidigt orkar jag inte dra hela min historia för någon annan helt främmande person så jag får bita i det sura äpplet och ge henne en chans i alla fall.
Sen senare idag ska faster Lina sitta barnvakt åt sina två brorsbarn. Alvin 3 år och Noa 2 månader. Alvin har jag varit barnvakt åt förut men inte åt Noa som inte är så gammal. Lite pirrigt är det allt. För vad gör jag om han börjar skrika hysteriskt?! Det gäller ju inte under en jättelång tid, utan bara någon halvtimme eller något. Men ÄNDÅ!
Ikväll ska jag nog träffa Ella som ringde går. Eventuellt drar vi en bio i Linköping. Vi skulle höras av senare. Jag vill hemskt gärna se En shopoholocis bekännelser. Jag har läst boken och skrattade hysteriskt från pärm till pärm. Plus att jag och Ella kommer känna igen oss en hel del från karaktären....
Nu ska jag hoppa in i duschen innan jag atr tåget in till Mjölby. Ha en underbar dag! Det ser ut att bli kanonväder, inte ett enda moln på himlen:)
Igår så var jag dock inte lika nervös som för nästan exakt 4 år sedan. (fyller ju 20 om bara 6 dagar) Det enda som är komplicerat med att backa med släp är att den svänger åt "fel" håll när man styr med ratten. Jag blev faktiskt förvånad över mig själv hur pass bra det gick. Behövde ingen längre lektion utan jag klarade av det relativt fort. Pappa blev positivt överraskad och var tvungen att kläcka ur sig att "det sitter i generna".
På eftermiddagen igår körde jag upp min egna häst i min egna transport, själv upp till ridhuset och red. (Och ja, jag har liite träningsvärk i benen i dag)
Idag ska jag in till Mjölby och träffa Cecilia, min kurator. Ser inte direkt fram emot det. Jag känner att jag inte har kvar samma förtroende för henne. Men samtidigt orkar jag inte dra hela min historia för någon annan helt främmande person så jag får bita i det sura äpplet och ge henne en chans i alla fall.
Sen senare idag ska faster Lina sitta barnvakt åt sina två brorsbarn. Alvin 3 år och Noa 2 månader. Alvin har jag varit barnvakt åt förut men inte åt Noa som inte är så gammal. Lite pirrigt är det allt. För vad gör jag om han börjar skrika hysteriskt?! Det gäller ju inte under en jättelång tid, utan bara någon halvtimme eller något. Men ÄNDÅ!
Ikväll ska jag nog träffa Ella som ringde går. Eventuellt drar vi en bio i Linköping. Vi skulle höras av senare. Jag vill hemskt gärna se En shopoholocis bekännelser. Jag har läst boken och skrattade hysteriskt från pärm till pärm. Plus att jag och Ella kommer känna igen oss en hel del från karaktären....
Nu ska jag hoppa in i duschen innan jag atr tåget in till Mjölby. Ha en underbar dag! Det ser ut att bli kanonväder, inte ett enda moln på himlen:)
Skämma bort sig själv
Ibland behöver man såna dagar då man bara bryr sig om sig själv. Idag har varit en sådan dag. Eller är fortfarande snarare. Sitter här med hårinpackning och ansiktsmask. (ser ut som en alien men shit the same)
Har även bokat tid för klippning och färgning. Det var väldigt mycket dags för en renovering av håret som har blivit vääääldigt långt nu.
Vägdes idag. Det gick bra. Hade gått upp sen sist. Visst lite jobbiga tankar som snurrar runt. Tankar och känslor som är mycket ambivalenta. Jag vet att jag måste gå upp i vikt för att bli frisk och jag vill bli frisk, men samtidigt kan jag inte undgå att det är fruktansvärt tufft. Siffrorna sitter som klister på näthinnan. Hjärnan kalkylerar exakt hur många hekto jag måste ha gått upp i snitt per dag. Klämmer lite extra på benen och magen som har blivit större. Kollar mig i spegeln HELA tiden. Var på väg alldeles nyss att hämta ett måttband eftersom de har snott mig våg. MEN då tog min friska/sunda del av hjärnan över. Varför ska jag mäta för? Mår jag bättre av att veta? Absolut inte! Jag vet att jag kommer få panikångest om jag gör det, är det verkligen värt det? Jag kände mig glad, stark och lycklig innan vägningen. Ska ett par siffror få ändra mitt mående? Aldrig i livet. Jag har kommit så långt nu att jag inser att det är anorexin som försöker lura mig tillbaka till dess järngrepp. Jag har hela livet framför mina fötter och massor med saker som bara väntar på att upplevas. Jag vill leva mitt liv och väljer därför att inte hämta något jäkla måttband...
Sexy lady (not)
Har även bokat tid för klippning och färgning. Det var väldigt mycket dags för en renovering av håret som har blivit vääääldigt långt nu.
Vägdes idag. Det gick bra. Hade gått upp sen sist. Visst lite jobbiga tankar som snurrar runt. Tankar och känslor som är mycket ambivalenta. Jag vet att jag måste gå upp i vikt för att bli frisk och jag vill bli frisk, men samtidigt kan jag inte undgå att det är fruktansvärt tufft. Siffrorna sitter som klister på näthinnan. Hjärnan kalkylerar exakt hur många hekto jag måste ha gått upp i snitt per dag. Klämmer lite extra på benen och magen som har blivit större. Kollar mig i spegeln HELA tiden. Var på väg alldeles nyss att hämta ett måttband eftersom de har snott mig våg. MEN då tog min friska/sunda del av hjärnan över. Varför ska jag mäta för? Mår jag bättre av att veta? Absolut inte! Jag vet att jag kommer få panikångest om jag gör det, är det verkligen värt det? Jag kände mig glad, stark och lycklig innan vägningen. Ska ett par siffror få ändra mitt mående? Aldrig i livet. Jag har kommit så långt nu att jag inser att det är anorexin som försöker lura mig tillbaka till dess järngrepp. Jag har hela livet framför mina fötter och massor med saker som bara väntar på att upplevas. Jag vill leva mitt liv och väljer därför att inte hämta något jäkla måttband...
Sexy lady (not)
Gränna
Japp. Idag blev det att kliva upp tidigt för att bege mig in till Motala. Det är ju varje tisdag som vi träffas i gruppen på LPC och nu är det så att jag inte bor där inne längre(!). Så underbart:) Den enda nackdelen är att jag måste ta mig in med buss och tåg och det är bland det tråkigaste jag vet. Finns det något mer sövande och utråkande än att åka kollektivt?
I vilket fall som helst så mötte jag upp Mette i Mjölby så vi hade sällskap in till Motala. Då gick tiden lite fortare minsann. Idag var det inte någon "vanlig" tisdag eftersom vi åkte till Gränna på en liten utflykt. Jisses vad jag är ute och far på utflykter nu för tiden! Vi åt luch på en restaurang och det gick riktigt bra. Börjar vänja mig vid det nu och tycker inte alls att det är lika jobbigt som det var innan. Det serverades lax, potatis och kall sås med grönsaker. Det var faktiskt riktigt gott.
Sen strosade vi en sväng på stan. Jag köpte en turkos ljuslykta på rea som kommer att matcha mina nya tapeter perfekt. Passade även på att vara lite "turist-ig" och köpte en polkagris och grännaknäcke. Man måste ju gynna turistnäringen såhär under lågkonjunkturen:D
Styrde därefter kosan upp mot Grännaberget där utsikten var helt fantastisk! Jag och Mette klättrade över en järsgård (stavas det så?) och in i en hage. Vi hittade ett hav av vitsippor!
Lina var ju inte sämre än att hon var tvungen att fastna med foten mellan två stenar. Satt fast ordentligt! Mette fick rycka loss foten, och skon satt satt kvar. Typiskt...
Som avslutning på vår lilla resa skulle vi fika. Det blev inte den fika som vi eller våra kära behandlare Maria och Gertrud hade tänkt. De hade missat att packa med våra näringsdrycker i kylboxen! behöver jag tillägga att vi fick oss ett gott skratt? Istället fick det bli varsin glass. Så det kan gå ibland.
I morgon blir det en tidig dag igen. Jag ska vägas på morgonen och sen ska jag träffa min sjukgymnast. Lite nervös men det ska nog gå bra.
Min sko Havet av vitsippor Linda och Mette Utsikt över Gränna
I vilket fall som helst så mötte jag upp Mette i Mjölby så vi hade sällskap in till Motala. Då gick tiden lite fortare minsann. Idag var det inte någon "vanlig" tisdag eftersom vi åkte till Gränna på en liten utflykt. Jisses vad jag är ute och far på utflykter nu för tiden! Vi åt luch på en restaurang och det gick riktigt bra. Börjar vänja mig vid det nu och tycker inte alls att det är lika jobbigt som det var innan. Det serverades lax, potatis och kall sås med grönsaker. Det var faktiskt riktigt gott.
Sen strosade vi en sväng på stan. Jag köpte en turkos ljuslykta på rea som kommer att matcha mina nya tapeter perfekt. Passade även på att vara lite "turist-ig" och köpte en polkagris och grännaknäcke. Man måste ju gynna turistnäringen såhär under lågkonjunkturen:D
Styrde därefter kosan upp mot Grännaberget där utsikten var helt fantastisk! Jag och Mette klättrade över en järsgård (stavas det så?) och in i en hage. Vi hittade ett hav av vitsippor!
Lina var ju inte sämre än att hon var tvungen att fastna med foten mellan två stenar. Satt fast ordentligt! Mette fick rycka loss foten, och skon satt satt kvar. Typiskt...
Som avslutning på vår lilla resa skulle vi fika. Det blev inte den fika som vi eller våra kära behandlare Maria och Gertrud hade tänkt. De hade missat att packa med våra näringsdrycker i kylboxen! behöver jag tillägga att vi fick oss ett gott skratt? Istället fick det bli varsin glass. Så det kan gå ibland.
I morgon blir det en tidig dag igen. Jag ska vägas på morgonen och sen ska jag träffa min sjukgymnast. Lite nervös men det ska nog gå bra.
Min sko Havet av vitsippor Linda och Mette Utsikt över Gränna
Lyckad utflykt
Även fast det inte var riktigt lika härligt väder igår så var det trevligt. Vi kom iväg ganska skapligt så först åkte vi runt på landsvägar och tittade oss omkring. Jag hittade hur många gårdar som helst som jag ville flytta in i;) En sak är i alla fall säkert. Jag kommer definitivt bo på landet när jag flyttar till hus. Jag bara älskar naturen och lugnet!
Vi styrde sen kosan mot Omberg där vi tittade på allt möjligt från Ellen Keys hus vid Vättern till vitsippor i skogen.
Eftersom det var så jäkla kallt och blåste ute så fikade vi melliset i bilen. Men det var ganska mysigt ändå. Jag dukade upp fint på armstödet i mitten.
Vi svängde även i på en loppis i Vadstena. Jag fyndade ett gammalt smyckesskrin i trä och en LP-skiva med Cornelis Vreeswijk. Jag bara älskar gammla saker:) Tur att de inte tog kort för då skulle jag nog ha köpt ännu mer saker, haha!
Lunch åt vi på en Kinarestaurang. Jag tog någon wokad kyckling i sötsur sås. Helt okej, men tyvärr lite för mesig smak för min del. Jag bara ÄLSKAR stark mat.
Till sist men inte minst så svängde in på en hästaffär och tittade lite. Jag pekade på en del grejer och tipsade om vad jag skulle kunna önska mig till födelsedagspresent. Bara 10 dagar kvar nu!
Efter kvällsmaten åkte jag upp till hästen och red ut en sväng. Jag njöt av varenda sekund i sadeln. Jag fyllde lisom på med mer motivation, för jag vet ju att jag får rida mer dessto mer jag går upp i vikt.
Denna måndag ska jag och mamma baka bullar nu på förmiddagen. Det ska bli skoj. Hoppas att jag kanske kan smaka på en bulle sen. Eller kanske till och med ta en hel bulle. Beror lite på hur jag känner mig. Vill inte utmana ödet direkt om jag inte känner mig tillräckligt stark.
Sen klockan fem ska jag följamed Ida och titta på en häst som hon eventuellt ska låna. Jag träffade en bekant när jag handlade med mamma sist som frågade mig om jag visste någon som var intresserad av att låna hennes häst ett tag. Och självklart visste jag det! Jag ska ju "sno tillbaka" min kuse nu snart, så då måste ju Ida ha något annat och rida på;)
Petra messade nyss och sa att hon hade tid att klippa mig idag. Det behövs kan jag säga...Vet däremot inte hur jag vill klippa mig. Det får helt enkelt bli en överraskning.
Melliset i bilen Jag vid Vättern
Inte alltid så lätt
Gårdagen var till en början en kanondag! Jag var på strålande humör och åkte tillsammans med mina två kompisar Petra och Malin till en hästtävling för att titta på några som vi känner som skulle vara med. Det var roligt och jag kände att gamla vanlig Lina var tillbaka HELT. Den dumma häxan fanns inte ens i närheten.
Jag kom hem. Lunchen blev lite förskjuten, en timme ungefär. Här började hon störa mig lite. Jaha, du som ska ta över kontrollen över ditt liv igen, hur kommer det sig att du inte håller dina mattider? Det är så tydligt att så fort jag inte har järnkoll så tar hon över mina tankar. Så fort jag inte har "fyllt på" med mat så blir hon allt mer och mer påtaglig. För det är faktiskt så. Det enda som kan döda sjukdomen är mat, det har jag lärt mig.
Nåväl. Jag lyckades hålla henne borta men hon fanns där i bakgrunden hela eftermiddagen. Alla mattider kom i otakt och det utnyttjade hon minsann.
Plötsligt som en blixt från klar himmel grep hon tag i mig med sina sylvassa klor. Panikångesten var ett faktum.
Mamma hjälpte mig men jag var så fruktansvärt ledsen. Kände mig värdelös, dålig och misslyckad. Jag vill ju besegra henne, jag ska besegra henne men jag kände bara att allt jag hade byggt upp bara föll som ett korthus.
Mamma pratade mig till rätta och menade att det är precis såhär hon vill att jag ska känna. Sjukdomen försöker dra mig tillbaka för hon är rädd för att jag håller på att lämna henne för gott. Vilket jag håller på med iof.
Efter gråt, ångest ocg förtvivlan var det bara att sätta sig upp på den höga hästen igen och ta nya tag. Jag tror nog att jag trots allt kan lära mig något utav detta. Man behöver ramla av ibland för att känna att man lever. Livet är ingen dans på rosor direkt.
Idag ska jag mamma och pappa ut och åka en sväng och ha med oss en picknickkorg. Tror att Omberg står med på vår lilla resrutt samt så ska vi försöka hitta en auktion eller loppis. Jag är på jakt efter utemöbler som jag ska ha på min blivande lilla uteplats.
Sen ska jag åka upp till hästen och ta en lång skrittsväng i skogen. Bara han och jag. Känner att jag behöver det efter dusten igår.
Ha en fortsatt skön söndag!
Jag kom hem. Lunchen blev lite förskjuten, en timme ungefär. Här började hon störa mig lite. Jaha, du som ska ta över kontrollen över ditt liv igen, hur kommer det sig att du inte håller dina mattider? Det är så tydligt att så fort jag inte har järnkoll så tar hon över mina tankar. Så fort jag inte har "fyllt på" med mat så blir hon allt mer och mer påtaglig. För det är faktiskt så. Det enda som kan döda sjukdomen är mat, det har jag lärt mig.
Nåväl. Jag lyckades hålla henne borta men hon fanns där i bakgrunden hela eftermiddagen. Alla mattider kom i otakt och det utnyttjade hon minsann.
Plötsligt som en blixt från klar himmel grep hon tag i mig med sina sylvassa klor. Panikångesten var ett faktum.
Mamma hjälpte mig men jag var så fruktansvärt ledsen. Kände mig värdelös, dålig och misslyckad. Jag vill ju besegra henne, jag ska besegra henne men jag kände bara att allt jag hade byggt upp bara föll som ett korthus.
Mamma pratade mig till rätta och menade att det är precis såhär hon vill att jag ska känna. Sjukdomen försöker dra mig tillbaka för hon är rädd för att jag håller på att lämna henne för gott. Vilket jag håller på med iof.
Efter gråt, ångest ocg förtvivlan var det bara att sätta sig upp på den höga hästen igen och ta nya tag. Jag tror nog att jag trots allt kan lära mig något utav detta. Man behöver ramla av ibland för att känna att man lever. Livet är ingen dans på rosor direkt.
Idag ska jag mamma och pappa ut och åka en sväng och ha med oss en picknickkorg. Tror att Omberg står med på vår lilla resrutt samt så ska vi försöka hitta en auktion eller loppis. Jag är på jakt efter utemöbler som jag ska ha på min blivande lilla uteplats.
Sen ska jag åka upp till hästen och ta en lång skrittsväng i skogen. Bara han och jag. Känner att jag behöver det efter dusten igår.
Ha en fortsatt skön söndag!
Nu är jag fri!!
Idag klockan elva träffade jag min läkare. Nu är jag officiellt utskriven!! Det är så himla underbart. Jag känner mig fri, vuxen och lycklig:) Ikväll ska det firas med grill och rödvin..
Igår var jag och Ida på travet. Träffade den där killen som Ida har blivit lite betuttad i. Den där killen var inte vilken kille som helt utan VIKTOR ÅKERBLOM! Det är ju inte varje dag man stöter på en kändis. Ganska söt är han ju också och rolig framför allt! Jag skrattade så att jag tjöt åt hans humor. Det är hans mamma som bor i Mantorp och håller på med travhästar. Ida hjälper henne lite ibland så på den vägen är det...
Men det hände en fruktansvärd olycka på travet. Två ekipage krockade med varandra så båda kuskarna fick åka ambulans. Shit vad läskigt det var! Men det visade sig att det gick bra med både hästar och människor.
Sen drog jag och Ida till mamma på jobbet där vi käkade lite lunch.
På kvällen följde jag med Petra upp till stallet när hon skulle träna med hästen. Träffade även en massa stallmänniskor som jag inte har träffat på väldigt länge. Long time, no seen. Behöver jag tillägga att jag är fruktansvärt sugen på att komma igång med ridningen igen? Ska faktiskt rida ut med Petra nu i eftermiddag.
Vilket underbart väder det är ute. Solade lite på altanen där det var lite lä och solen gassade på. Tror nog minsann att mina kinder börjar anta en lite rödare nyans än innan:)
Ikväll kommer Ida hit. Hon sover nog över också eftersom det ska pimplas lite vin här framåt kvällningen.
Honom har jag träffat:)
Igår var jag och Ida på travet. Träffade den där killen som Ida har blivit lite betuttad i. Den där killen var inte vilken kille som helt utan VIKTOR ÅKERBLOM! Det är ju inte varje dag man stöter på en kändis. Ganska söt är han ju också och rolig framför allt! Jag skrattade så att jag tjöt åt hans humor. Det är hans mamma som bor i Mantorp och håller på med travhästar. Ida hjälper henne lite ibland så på den vägen är det...
Men det hände en fruktansvärd olycka på travet. Två ekipage krockade med varandra så båda kuskarna fick åka ambulans. Shit vad läskigt det var! Men det visade sig att det gick bra med både hästar och människor.
Sen drog jag och Ida till mamma på jobbet där vi käkade lite lunch.
På kvällen följde jag med Petra upp till stallet när hon skulle träna med hästen. Träffade även en massa stallmänniskor som jag inte har träffat på väldigt länge. Long time, no seen. Behöver jag tillägga att jag är fruktansvärt sugen på att komma igång med ridningen igen? Ska faktiskt rida ut med Petra nu i eftermiddag.
Vilket underbart väder det är ute. Solade lite på altanen där det var lite lä och solen gassade på. Tror nog minsann att mina kinder börjar anta en lite rödare nyans än innan:)
Ikväll kommer Ida hit. Hon sover nog över också eftersom det ska pimplas lite vin här framåt kvällningen.
Honom har jag träffat:)
En normal dag
Igår levde jag en helt normal dag. Jag vaknade och åt frukost. Klädde på mig, städade av köket innan jag åkte in till Mjölby för att träffa min sjukgymnast. Vi pratade en hel del om hur jag vill läga upp min fortsatta sjukgymnastik. Vi kom fram till att massage och avslappningsövningar är de som fungerar bäst på mig och som vi även ska fortsätta med. Jag märker verkligen vilken skillnad det är på mig nu. Kroppen fungerar! Vilken häftig känsla. Innan så "klarade jag av" att göra allting men det var mer envishet och vilja. Energimässigt låg jag på minus. Nu kan/vågar jag till och med känna hunger och trötthet som tidigare var förbjudna känslor. Jag var en dålig människa om jag kände så.
Begreppet svälthjärna var något jag fnös åt. Mina behandlare menade attt jag var så pass sjuk att jag inte kunde ta till mig den terapi som jag gick på. Bullshit, tänkte jag! Cogito, ergo sum "Jag tänker alltså finns jag" (Descartes) - det var den filosofin jag levde efter. Jag ansåg att alla runt omkring mig överdrev. Jag är inte sjuk. Jag klarar ju av att jobba, rida och göra allt som skulle göras. Men att jag gjorde allting utan känsla och glädje med skygglappar för ögonen märkte jag inte av...FÖRRÄN NU! Nu känner jag hur mycket starkare jag är, hur mycket mer jag orkar, hur mycket gladare jag är. Jag lever ett liv igen! Helt otroligt underbart, kan inte beskriva det med ord.
Luchade ihop med mamma, kusin och hennes mamma i Tranås igår på ett Thaiställe. Nervös?- svar; ja, men det gick över förväntan bra! Vi fyra har alltid så roligt ihop. Tankarna var som bortblåsta, de fick liksom inte plats i huvudet. Vi planerade in en sparesa den 1-2 juni. Känner att det är välbehövligt:)
Gick även in på Colorama och beställde mina tapeter. Mitt nya rum börjar närma sig att bli fädigt!
Inhandlade även en ny vårjacka. Den avr riktigt snygg och riktigt billig = ett kap. Lina brukar sällan lyckad med kap. Mina "kap" brukar vara SKITsnygga och SKITdyra. Framsteg...
Jag ska skynda mig att byta om nu för Ida kommer alldeles strax. Vi ska nämligen åka och titta på trav i Mantorp det var visst några provlopp som skulle köras. Alltså inget V75 eller något liknande. Uppenbarligen avr den även någon snygg kille som skulle infinna sig där också, så jag tror nog att det är mer han som lockar än hästarna för Idas del, hihi ;)
Jag och kusinvitamin
Begreppet svälthjärna var något jag fnös åt. Mina behandlare menade attt jag var så pass sjuk att jag inte kunde ta till mig den terapi som jag gick på. Bullshit, tänkte jag! Cogito, ergo sum "Jag tänker alltså finns jag" (Descartes) - det var den filosofin jag levde efter. Jag ansåg att alla runt omkring mig överdrev. Jag är inte sjuk. Jag klarar ju av att jobba, rida och göra allt som skulle göras. Men att jag gjorde allting utan känsla och glädje med skygglappar för ögonen märkte jag inte av...FÖRRÄN NU! Nu känner jag hur mycket starkare jag är, hur mycket mer jag orkar, hur mycket gladare jag är. Jag lever ett liv igen! Helt otroligt underbart, kan inte beskriva det med ord.
Luchade ihop med mamma, kusin och hennes mamma i Tranås igår på ett Thaiställe. Nervös?- svar; ja, men det gick över förväntan bra! Vi fyra har alltid så roligt ihop. Tankarna var som bortblåsta, de fick liksom inte plats i huvudet. Vi planerade in en sparesa den 1-2 juni. Känner att det är välbehövligt:)
Gick även in på Colorama och beställde mina tapeter. Mitt nya rum börjar närma sig att bli fädigt!
Inhandlade även en ny vårjacka. Den avr riktigt snygg och riktigt billig = ett kap. Lina brukar sällan lyckad med kap. Mina "kap" brukar vara SKITsnygga och SKITdyra. Framsteg...
Jag ska skynda mig att byta om nu för Ida kommer alldeles strax. Vi ska nämligen åka och titta på trav i Mantorp det var visst några provlopp som skulle köras. Alltså inget V75 eller något liknande. Uppenbarligen avr den även någon snygg kille som skulle infinna sig där också, så jag tror nog att det är mer han som lockar än hästarna för Idas del, hihi ;)
Jag och kusinvitamin
EXSTAS!!
Jag är mitt uppe i ett lyckorus! Jag åkte in tidigt i morse till avdelningen för vägning. Nervös var bara förnamnet. Positiva nyheter! Jag har gått upp under min långpermission hemma!
Visst började den dumma häxan på axeln jävlas med mig. Hon började bråka och försökte leda mig in i dumma tankar men jag vägrade lyssna! Varför i hela friden ska jag ägna en enda tusendelssekund till åt sjukdomen? Aldrig i hela livet! Jag har fått testa på det friska livet, även fast den bara är en liten smakbit av det hela, så är det mer än vad jag har har fått prova på väldigt länge. Och jag är fruktansvärt sugen på mer av vad livet har att ge:)
Tisdag = LPC. Idag bestämde vi i gruppen att det blir en utflykt nästa vecka. Det blev tyvärr inga lammungar att mata utan istället ska vi åka till Grännaberget och titta på affärer vid hamnen. Den största utmaningen blir ändå att äta ute på restaurang. Läskigt men nyttigt. Det är lite svårt att äta på ett helt nytt ställe där man aldrig har varit innan. Att inte se HUR maten är tillagad eller VAD som mankan välja på. EN annan sak som jag kan tycka vara lite jobbig är miljön. Om det är rörigt med mycket folk eller högljudt. Jag tror nog att det ska gå bra.
Fick reda på av sjuksköterskan när jag kom tillbaka från gruppen att jag skulle få åka hem idag och bli utskriven på fredag. Alltså behöver jag inte komma tillbaka till Motala, utan min läkare skriver ut mig från Mjölby när jag träffar honom på det s.k nätverksmötet. Det var en överlycklig Lina som ringde och frågade Ida om hon kunde komma och hämta mig. Även Ida blev överlycklig! Jag tror nog inte att jag riktigt att fattat än vad som har hänt. Det tar nog ett tag att smälta allt. I morgon kanske. Då ska jag träffa min sjukgymnast på tidigt på morgonen i Mjölby innan jag ska till tandläkaren kl 11.
Nehepp. Nu ska jag kvällsfika innan andra avenyn börjar. Pappa och jag sitter som bänkade framför det programmet.
Visst började den dumma häxan på axeln jävlas med mig. Hon började bråka och försökte leda mig in i dumma tankar men jag vägrade lyssna! Varför i hela friden ska jag ägna en enda tusendelssekund till åt sjukdomen? Aldrig i hela livet! Jag har fått testa på det friska livet, även fast den bara är en liten smakbit av det hela, så är det mer än vad jag har har fått prova på väldigt länge. Och jag är fruktansvärt sugen på mer av vad livet har att ge:)
Tisdag = LPC. Idag bestämde vi i gruppen att det blir en utflykt nästa vecka. Det blev tyvärr inga lammungar att mata utan istället ska vi åka till Grännaberget och titta på affärer vid hamnen. Den största utmaningen blir ändå att äta ute på restaurang. Läskigt men nyttigt. Det är lite svårt att äta på ett helt nytt ställe där man aldrig har varit innan. Att inte se HUR maten är tillagad eller VAD som mankan välja på. EN annan sak som jag kan tycka vara lite jobbig är miljön. Om det är rörigt med mycket folk eller högljudt. Jag tror nog att det ska gå bra.
Fick reda på av sjuksköterskan när jag kom tillbaka från gruppen att jag skulle få åka hem idag och bli utskriven på fredag. Alltså behöver jag inte komma tillbaka till Motala, utan min läkare skriver ut mig från Mjölby när jag träffar honom på det s.k nätverksmötet. Det var en överlycklig Lina som ringde och frågade Ida om hon kunde komma och hämta mig. Även Ida blev överlycklig! Jag tror nog inte att jag riktigt att fattat än vad som har hänt. Det tar nog ett tag att smälta allt. I morgon kanske. Då ska jag träffa min sjukgymnast på tidigt på morgonen i Mjölby innan jag ska till tandläkaren kl 11.
Nehepp. Nu ska jag kvällsfika innan andra avenyn börjar. Pappa och jag sitter som bänkade framför det programmet.
Den sista måltiden...
...hemma innan jag ska vara tillbaka på avdelningen. Jag ska ju vara där innan frukost. Utan att överdriva så kan berätta att det känns hemskt! Allt har fungerat jättebra här hemma under påsken. Visst har det varit tuffa stunder men jag har lärt mig att hantera dem nu. Jag vågar säga till mamma och pappa när det är jobbigt så att de kan hjälpa mig. Varför har jag inte gjort detta tidigare? Innan har jag gått och stängt inne allting och mått dåligt ensam. Onödigt
Nu vill Lina hem. Hem för gott. Jag hoppas innerligt att den förbaskade vågen är på min sida. Den borde vara det men man kan aldrig vara säker. Men med tanke på hur mycket jag har utmanat och kämpat mot sjukdomen så kan den inte visa neråt. OM den mot all förmodan skulle göra det så har det med att göra att jag automatiskt rör på mig mer när jag är hemma, men jag kan ju för fasen inte vara sängliggandes för resten av mitt liv heller? Jag känner att jag inte har gått ner. Tyvärr är det just känslan som har lurat mig så många gånger tidigare...
Idag har varit en effektiv dag. Både mamma och pappa har varit lediga så vi hunnit med en hel del. Jag har ansökt till högskolan, hälsat på min moster och kusin i Tranås, vi har röjt i garaget, rensat mitt rum, fikat hos farmor, löshoppat hästen och lite annat smått och gott. Just nu sitter jag har nyduschad med en rykande, varm kopp té. Jag ska snart krypa ner i sängen tror jag. Är lite trött och seg. Kanske slötitta lite på en film. Då lär jag somna direkt! (Där är jag och syrran lika,haha!)
Nehepp först blir det att borsta gaddarna. Ska ju till tandläkaren på onsdag så det är nog bäst att putsa till dem:)
God natt!
Påskdagen
Söndag idag. Vädret är lite mulet men det gör mig inget. Jag är så glad och sprallig ändå. Vårkänslorna bubblar i hela kroppen! Jag trivs så bra här hemma nu. Jag måste erkänna att under den period då jag var som sjukast så var det hemskt att vara här. Framför allt ensam. Nu är det andra tider minsann:)
Har inte gjort särskilt mycket än denna dag med tanke på att jag vaknade tidigt, halv sju. Åt frukost tillsammans med mamma innan hon åkte till jobbet. Pappa håller på och grejar i garaget. Där trivs han;) Bland alla muttrar, skruvar och verktyg. Får se om vi tar tag i mitt rum sen. Alla tapeter är i stort sett nerrivna så det är bara sängen, garderoberna och listerna som ska ut också. Vi får se vad vi hinner med.
Jag ska åka upp till farmor och fika runt två. Hon blev så glad när jag frågade henne igår! Kanske att jag hinner baka något. Kanske en sockerkaka eller några muffins?
Igår kom min kära bror med fru och barn hit. Även lilla farmor. Vi käkade påsklunch och tog sen en fika ute i trädgården. Jag tror nog att termometern visade 17 grader! Jag fick lite färg i ansiktet på köpet.
Ha en fortsatt glad påsk!
Har inte gjort särskilt mycket än denna dag med tanke på att jag vaknade tidigt, halv sju. Åt frukost tillsammans med mamma innan hon åkte till jobbet. Pappa håller på och grejar i garaget. Där trivs han;) Bland alla muttrar, skruvar och verktyg. Får se om vi tar tag i mitt rum sen. Alla tapeter är i stort sett nerrivna så det är bara sängen, garderoberna och listerna som ska ut också. Vi får se vad vi hinner med.
Jag ska åka upp till farmor och fika runt två. Hon blev så glad när jag frågade henne igår! Kanske att jag hinner baka något. Kanske en sockerkaka eller några muffins?
Igår kom min kära bror med fru och barn hit. Även lilla farmor. Vi käkade påsklunch och tog sen en fika ute i trädgården. Jag tror nog att termometern visade 17 grader! Jag fick lite färg i ansiktet på köpet.
Ha en fortsatt glad påsk!
En ridtur i skogen
Igår så var det en helt lyckad dag! Jah red ut tillsammans med Ida på min lille ögonsten. Vi skrittade bara men det har aldrig varit så roligt förut. Njöt av varje sekund på hästryggen!
Frida kom förbi en sväng igår. Det var så längesen vi sågs. Pratade även med Maria på telefon. Vi skulle ha setts men hastigt och lustit så satt hon på tåget påväg till Borgholm för arbetsintervjuv.
För övigt en ganska lugn dag. Har rivit lite tapet på mitt rum och sen har jag röjt lite bland mina hästsaker. Putsat, tvättat och städat.
Vädret har varit helt riktigt vårväder idag. Jag har varit ute HELA dagen. Man får passa på medans man är ute i friheten.
På det stället som jag har hästen har de även får som har fått sina lamm nu, Jag tror nog att lammunagr är bland det sötaste som finns. Så små och så vingliga. Jag och Ida gick in och tittade på dem. Tog några bilder när det låg där i halmen. En del av dem var helt nyfödda.
Bloggen kommer kanske att ligga lite på is nu under min vistelse hemma. Jag känner att jag inte vill tillbringa för mycket tid framför datorn. Sen så skulle jag kunna vilja klona mig så att jag kan hinna träffa all släkt och vänner.
Ha en fortsatt bra påsk!
Otto och jag Lammungarna
Frida kom förbi en sväng igår. Det var så längesen vi sågs. Pratade även med Maria på telefon. Vi skulle ha setts men hastigt och lustit så satt hon på tåget påväg till Borgholm för arbetsintervjuv.
För övigt en ganska lugn dag. Har rivit lite tapet på mitt rum och sen har jag röjt lite bland mina hästsaker. Putsat, tvättat och städat.
Vädret har varit helt riktigt vårväder idag. Jag har varit ute HELA dagen. Man får passa på medans man är ute i friheten.
På det stället som jag har hästen har de även får som har fått sina lamm nu, Jag tror nog att lammunagr är bland det sötaste som finns. Så små och så vingliga. Jag och Ida gick in och tittade på dem. Tog några bilder när det låg där i halmen. En del av dem var helt nyfödda.
Bloggen kommer kanske att ligga lite på is nu under min vistelse hemma. Jag känner att jag inte vill tillbringa för mycket tid framför datorn. Sen så skulle jag kunna vilja klona mig så att jag kan hinna träffa all släkt och vänner.
Ha en fortsatt bra påsk!
Otto och jag Lammungarna
Äntligen hemma!
Vägningen i morse gick bra! Jag hade nått den vikt jag behövde för att få komma hem på långpermission. Så nu sitter jag här hemma i köket och bloggar med min lilla rosa laptop:) Vilken härlig känsla det var att packa ner nästan alla sakerna från avdelningen. Jag ska vara tillbaka innan frukost på tisdag för en sista vägning. Om jag inte har gått ner så blir jag utskriven!! Jag kommer kämpa som en galning nu över påsken. Det blir att trycka i sig en hel del påskgodis med tanke på att jag automatiskt kommer att röra på mig mer när jag är hemma. But I will do whatever it takes
Ida kom och hämtade mig efter lunch för både mamma och pappa jobbade. Vi tog fika hemma hos mig innan vi åkte upp till stallet. Hästskit luktar verkligen gott! Framför allt när man har varit ifrån det ett tag. Otto gnäggade åt mig när jag hämtade honom i hagen. Jag blev varm i hela kroppen. Tänk att jag snart kan svinga mig upp på honom för en galopptur i skogen.
Nu i eftermiddag har jag varit ensam här hemma. Det har fungerat bra. Jag har gått med min ipod i öronen och sjungit till Linda Bengtzing och städat i mitt badrum. Riktigt skönt att bara vara hemma utan att egentligen behöva göra något.
Såg till att laga mig lite middag vid fem. Det blev något så smidigt som omelett med skinkröra. Hade lite ont om tid...men gott blev det!
Just nu sitter jag med en ansiktsmask som jag ska gå och tvätta av nu innan jag ska fixa till kvällsmålet och titta på rent hus. Med RENT samvete då jag har varit duktig och rensat mitt badrum, haha:)
Kram på er!
Kroppsliga förändringar
Även fast det är jobbigt så är det oundvikligt. Kroppsförändringarna vid viktuppgång. Känna att jeansen som tidigare satt löst sitter tajtare eller siffrorna på vågen visar mer. Själv har jag kastat ALLA mina jeans. Jag vill inte ha med dem att göra nu när jag är på väg att bli frisk. Även om jag har "vuxit i" gamla jeans så vill jag inte bli påmind eller utsätta mig för panikkänslor och tjockkänslor. Jag ska unna mig att köpa nya jeans som sitter bra från början.
Siffrorna däremot kan man inte göra så mycket åt. En del väljer att inte se siffrorna och går upp baklänges på vågen. Jag gjorde klart från början att jag vill se. Förr eller senare så får man reda på dem ändå och jag vill inte att det ska komma som en chock.
Sen finns det tro det eller ej andra kroppsförändringar som är positiva. Har upptäckt MÅNGA fördelar med viktuppgången men jag tänkte dra några här. T.ex. så har jag blivit gladare och mina sinnen fungerar bättre, främst lukten och smaken. Jag tappar inte längre hår, mina bröst har blivit större (!), jag blir inte längre äcklad av att smörja in min kropp med bodylotion och sen till den senaste upptäckten: Jag har blivit extremt känslosam! Det var förra veckan under familjeterapin som min emotionella spärr släppte. Jag tjuter i tid och otid! Värre än en höggravid kvinna med humörsvängningar! Innan så blev jag nästan arg på mig själv när jag inte kunde gråta till sorgliga filmer som jag tidigare gjort. Jag har varit likgiltlig till allt vad känslor heter. Jag uttyckte mig oftast med arrogant axelryck. Visst är det skrämmande vad anorexin kan göra med en?
Idag har jag varit uppe på LPC med gruppen. Vi håller på att planera en utflykt nu framöver. Om allt klaffar och går som det ska så blir det nog alla redan nästa tisdag! Vi ska åka och titta på lammungar och mata dem med nappflaska. Sen ska vi ha med oss matsäck som vi ska göra tillsammans. Låter det inte helt underbart? Jag är i extas och längtar dit alla redan.
Jag åker hem i morgon, tjohoo! Jag skulle ha blivit vägd i morse egentligen men tydligen glömde de det, så jag blir vägd i morgon bitti istället. Hem ska jag i vilket fall som helst.
Nu ska jag hoppa in en snabbis i duschen innan kvällsfikat. Vi har fått upp en plattv nu:) Så ikväll blir det att titta på äntligen hemma på storbild.
Ha en bra kväll!
Siffrorna däremot kan man inte göra så mycket åt. En del väljer att inte se siffrorna och går upp baklänges på vågen. Jag gjorde klart från början att jag vill se. Förr eller senare så får man reda på dem ändå och jag vill inte att det ska komma som en chock.
Sen finns det tro det eller ej andra kroppsförändringar som är positiva. Har upptäckt MÅNGA fördelar med viktuppgången men jag tänkte dra några här. T.ex. så har jag blivit gladare och mina sinnen fungerar bättre, främst lukten och smaken. Jag tappar inte längre hår, mina bröst har blivit större (!), jag blir inte längre äcklad av att smörja in min kropp med bodylotion och sen till den senaste upptäckten: Jag har blivit extremt känslosam! Det var förra veckan under familjeterapin som min emotionella spärr släppte. Jag tjuter i tid och otid! Värre än en höggravid kvinna med humörsvängningar! Innan så blev jag nästan arg på mig själv när jag inte kunde gråta till sorgliga filmer som jag tidigare gjort. Jag har varit likgiltlig till allt vad känslor heter. Jag uttyckte mig oftast med arrogant axelryck. Visst är det skrämmande vad anorexin kan göra med en?
Idag har jag varit uppe på LPC med gruppen. Vi håller på att planera en utflykt nu framöver. Om allt klaffar och går som det ska så blir det nog alla redan nästa tisdag! Vi ska åka och titta på lammungar och mata dem med nappflaska. Sen ska vi ha med oss matsäck som vi ska göra tillsammans. Låter det inte helt underbart? Jag är i extas och längtar dit alla redan.
Jag åker hem i morgon, tjohoo! Jag skulle ha blivit vägd i morse egentligen men tydligen glömde de det, så jag blir vägd i morgon bitti istället. Hem ska jag i vilket fall som helst.
Nu ska jag hoppa in en snabbis i duschen innan kvällsfikat. Vi har fått upp en plattv nu:) Så ikväll blir det att titta på äntligen hemma på storbild.
Ha en bra kväll!
Prickig banan
Jag vet att jag har nämnt tidigare, att jag älskar bananer! Inte vilka bananer som helst utan prickiga bananer. Om de är gröna eller gula så smakar de beskt och det blir som en beläggning på tänderna. Jag måste även dra bort "trådarna" som finns på. Jag har köpt ett gult bananfodral som är kanonbra! Där lägger jag min omogna banan och låter den bli prickig. Vill förtydliga att de måste vara prickiga och INTE bruna/tryckskadade. Bananen på bilden är perfekt. Prickig, söt och god..
Shit vilket inlägg detta blev då..Jag kanske har hamnat rätt ändå, här på pyskavdelningen. Men man blir väl som man umgås inte sant?
Måndagen är snart avklarad. Egentligen har jag inte gjort mycket mer än igår men ändå har dagen gått relativt fort. Har kommit ganska många nya
Har varit ute en sväng också. Passade även på att handla hemmets veckotidning, ett frimärke, apelsiner och tuggumi. Har alla redan löst två korsord. Funderar på att skicka in dem. Man kan ju faktiskt vinna trisslotter, som man sen kan vinna miljoner på. (eller inte)
Jag fick en överraskning idag med. Helen (min "extramamma" här på avdelningen) hade köpt en liten påse med påskgodis till mig! Är hon inte för gullig? Måste klura ut en bra påskpresent till henne också. Har ni några förslag på vad?
Igår kväll ringde Mette hit. Hon hade åkt inlines i helgen och ramlat. Hon slog i sitt knä rätt så ordentligt. Hon som redan har problem med sina knän. Jaja, roligt hade hon haft i alla fall. Kommer att träffa henne i morgon uppe på LPC, vilket jag ser fram emot. Saknar henne här på avdelningen...Missförstå mig rätt nu, självklart vill jag ju att hon ska må så pass bra att hon inte behöver vara här, men jag saknar hennes sällskap.
Åh, nu vill jag hem. Är sugen på att grilla och göra lite "normala" saker i en normal omgivning. Det är ganska märkligt hur jag uppskattar småsaker mer nu. Jag skulle aldrig tidigare ägna en tanke åt hur mycket skönare Lambi är i jämförelse med Landstingets toapapper som är som sandpapper i rumpan.
Kan nog summera inlägget med att jag tror att jag kommer lämna sjukdomen och avdelningen som en mer tacksam och starkare person. När jag har klarat det här klarar jag ALLT. Robinson? Piece of kaka...
Världens tråkigaste dag
Fy sjutton vilken seg söndag! Jag känner mig fruktansvärt uttråkad och har en extrem hemlängtan. Lyckades fjäska till mig en långpromenad innan middagen. Tyvärr var inte vädret lika fint som igår men det var skönt att bara få komma ut och få luft.
Dagen känns nog extra långdragen eftersom jag vaknade alla redan vid halv sju (!) Konstigt med tanke på att jag inte somnade förrän halv ett. Först kunde jag inte komma på varför jag inte kunde somna, men poletten ramlade ner när jag insåg att expresson som slank ner när jag fikade med mamma och ida igår gjorde mig pigg. Kan ju inte somna på kvällen om jag dricker kaffe för sent på eftermiddagen.
Har egentligen inget roligt att berätta om så jag ska inte bli särskilt långrandig här. Tänkte däremot passa på att skryta om att jag åt en ruta mörk choklad igår! Det var den chokladbit som jag var sugen på i fredags men inte klarade av att äta just då. Hade ju en liten "down-dag" i fredags. Det var med pistagenötter i, riktigt smarrig:)
God kväll på er! Själv ska jag ladda batterierna till den nya veckan som kommer, med att slappa till söndagsfilmen på fyran klockan nio.
Sunshine
Jag strålar! Solen strålar! Livet strålar! Kan det bli mycket bättre?
Idag är jag så lycklig och sprallig i hela kroppen. Är det vårkänslor kanske? När jag känner såhär så finns inte sjukdomen alls. Det är så att jag tvivlar på att den existerar överhuvudtaget. Dock är jag väl medveten om att den finns kvar. Fast inte lika mycket längre. Jag börjar ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Varför ska man må dåligt med ett självdestruktivt levnadssätt när livet har så mycket att ge?
Den friska Lina har haft en underbar dag denna lördag!
Mamma och Ida kom hit och vi åkte en sväng till hamnen och fikade utomhus. Det var varmt! Även fast det lockade att klä av sig jackan så lät jag den vara på. Luften är fortfarande kall och jag vill inte riskera att åka på en förkylning. Framförallt inte nu när jag har en långpermission framför mig.
Mamma hade med sig ett paket som jag fått i posten. Det var en jättesöt nalle! Avsändaren var lilla Mette:) Den sitter bredvid min säng nu.
Jag har gjort det lite påskfint i mitt lilla krypin. Fick Mogge (en av personalen) att damsuga och svabba golvet samt byta sängkläder. Nej, jag är inte en latmask. Jag får dessvärre inte göra det själv...
Ser riktigt fräscht ut nu. Pricken över i:et blev de lila tulpanerna som mamma och jag köpte igår. En liten påskkyckling köpte jag på ÖB idag med. Men den gick sönder:( Den åkte ner i golvet och gick av på mitten. Blev riktigt tjurig faktiskt. Men vad kan man räkna med för kvalité när den kostade 5.95 ?
Robinson ikväll. Sen vet jag inte vad om händer. Troligtvis inget speciellt. Lägga mig tidigt så att det blir morgon fort. När jag vaknar har jag bara fyra dagar kvar till hemfärden.
Trasig kyckling :( Den söta nallen från Mette och en liten skymt av tulpanerna
Idag är jag så lycklig och sprallig i hela kroppen. Är det vårkänslor kanske? När jag känner såhär så finns inte sjukdomen alls. Det är så att jag tvivlar på att den existerar överhuvudtaget. Dock är jag väl medveten om att den finns kvar. Fast inte lika mycket längre. Jag börjar ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Varför ska man må dåligt med ett självdestruktivt levnadssätt när livet har så mycket att ge?
Den friska Lina har haft en underbar dag denna lördag!
Mamma och Ida kom hit och vi åkte en sväng till hamnen och fikade utomhus. Det var varmt! Även fast det lockade att klä av sig jackan så lät jag den vara på. Luften är fortfarande kall och jag vill inte riskera att åka på en förkylning. Framförallt inte nu när jag har en långpermission framför mig.
Mamma hade med sig ett paket som jag fått i posten. Det var en jättesöt nalle! Avsändaren var lilla Mette:) Den sitter bredvid min säng nu.
Jag har gjort det lite påskfint i mitt lilla krypin. Fick Mogge (en av personalen) att damsuga och svabba golvet samt byta sängkläder. Nej, jag är inte en latmask. Jag får dessvärre inte göra det själv...
Ser riktigt fräscht ut nu. Pricken över i:et blev de lila tulpanerna som mamma och jag köpte igår. En liten påskkyckling köpte jag på ÖB idag med. Men den gick sönder:( Den åkte ner i golvet och gick av på mitten. Blev riktigt tjurig faktiskt. Men vad kan man räkna med för kvalité när den kostade 5.95 ?
Robinson ikväll. Sen vet jag inte vad om händer. Troligtvis inget speciellt. Lägga mig tidigt så att det blir morgon fort. När jag vaknar har jag bara fyra dagar kvar till hemfärden.
Trasig kyckling :( Den söta nallen från Mette och en liten skymt av tulpanerna
På fyra dagar...
...har jag lärt känna fyra nya helt underbara tjejer med föräldrar och syskon. Att man kunde komma så nära varandra på bara fyra dagar trodde jag inte. Jag har lärt mig massor och har fått en ny dos av motivation. Jag vill verkligen tillbaka till det liv som jag hade innan. Fast nu är jag berikad med nya erfarenheter om mig själv. Visst finns sjukdomen kvar och spökar ibland men inte alls lika ofta. Det är så skönt!
Även fast dagen har fungerat bra i den bemärkelsen att jag har fått i mig allt jag ska ha så har tjockkänslan funnits. Den är fruktansvärd! Nu vet jag att det bara är en falsk känsla men ändå så är den jobbig. Anorexin försöker verkligen göra allt den kan för att få sitta kvar på axeln. Det är bara att slå dövörat till och fokusera på alla saker som jag kan och ska göra när jag är frisk.
Lite tårar rann ner för kinden vid middagen här på avdelningen. Jag blev arg, ledsen och irriterad på en av personalen som uttryckte sig väldigt dumt och onödigt här. Just nu är jag extra känslig känner jag. Pratade med en annan från personalen som fick mig på bättre humör.
Samtidigt var det skönt att få gråta ut och visa honom att han sårade mig. Förut skulle jag bara ha satt på locket och ett påklistrat leende för att visa att allt är bra. Jag tror nog minsann att det är ett framsteg.
Ingen permission i helgen. Det beror på att jag ska få en längre påskpermission på onsdag om allt går som det ska. Lite tråkigt med tanke på det fina vädret som kommer att hålla i sig även i helgen. Men jag överlever...
Mamma kommer och hälsar på mig då hon är ledig hela helgen.
Ikväll blir det tv:n. Jag såg att Berg flyttar in är klockan 21.30. Jag diggar Carina Berg! Tycker hon är en helskön tjej:) Ändå så har jag inte den där mysiga fredagskänslan, tyvärr. Alla dagar här känns likadana. Däremot önskar jag er en riktigt mysig fredagkväll! Jag ska skapa en så pass mysig känsla det bara går. Kanske slår på stort ikväll med lite choklad?
Även fast dagen har fungerat bra i den bemärkelsen att jag har fått i mig allt jag ska ha så har tjockkänslan funnits. Den är fruktansvärd! Nu vet jag att det bara är en falsk känsla men ändå så är den jobbig. Anorexin försöker verkligen göra allt den kan för att få sitta kvar på axeln. Det är bara att slå dövörat till och fokusera på alla saker som jag kan och ska göra när jag är frisk.
Lite tårar rann ner för kinden vid middagen här på avdelningen. Jag blev arg, ledsen och irriterad på en av personalen som uttryckte sig väldigt dumt och onödigt här. Just nu är jag extra känslig känner jag. Pratade med en annan från personalen som fick mig på bättre humör.
Samtidigt var det skönt att få gråta ut och visa honom att han sårade mig. Förut skulle jag bara ha satt på locket och ett påklistrat leende för att visa att allt är bra. Jag tror nog minsann att det är ett framsteg.
Ingen permission i helgen. Det beror på att jag ska få en längre påskpermission på onsdag om allt går som det ska. Lite tråkigt med tanke på det fina vädret som kommer att hålla i sig även i helgen. Men jag överlever...
Mamma kommer och hälsar på mig då hon är ledig hela helgen.
Ikväll blir det tv:n. Jag såg att Berg flyttar in är klockan 21.30. Jag diggar Carina Berg! Tycker hon är en helskön tjej:) Ändå så har jag inte den där mysiga fredagskänslan, tyvärr. Alla dagar här känns likadana. Däremot önskar jag er en riktigt mysig fredagkväll! Jag ska skapa en så pass mysig känsla det bara går. Kanske slår på stort ikväll med lite choklad?
Tufft
Idag på Multi-familjeterapin (som även förkortas MFT) var det riktigt jobbigt. Vi gjorde en övning som kallades för familjeskulptur, där vi tjejer skulle placera våra familjemedlemmar på en scen. Familjemedlemmarna skulle väljas ut från de andra familjerna som "spelade" varsin roll. Sen skulle jag ställa upp tre olika scenarion. Första var hur familjerelationen såg ut innan sjukdomen kom in i bilden. Andra skulle presentera hur den ser ut nu och den tredje hur vi vill att familjeförhållandet ska se ut när man är frisk. (Låter det krångligt? Jag känner att jag inte riktigt kan återberätta helt..)
Det är väl inte så svårt, tänkte jag. Sen överrumplades jag av mig själv. Alla känslor kom fram på en och samma gång, helt oväntat. Tårarna bara rann och jag fick en mycket konkret bild av hur splittrad och påverkad HELA familjen har blivit av anorexin. Ändå var det skönt att få ur sig allt som man har trängt undan. Just nu känner jag mig trött och nästan lite avslagen i huvudet. Trodde till en början inte att denna övning skulle ha så stor påverkan eller vara så pass nyttig som den var.
Jag blev aldrig lurad sen igår. Även fast jag trodde att jag blev det. Mamma ringde och berättade att en resa var beställd till Gran Canaria den 27:e juni. Haha, jättekul aprilskämt mamma! , sa jag. Det var inte förrän idag när jag fick se bokningsbekräftelsen som jag trodde henne.
Ida ska också följa med! Det kommer bli superroligt! Det är ju trots allt inte så långt kvar dit. Lite mer än två månader. Snacka om att jag har något att se fram emot och kämpa för.
Måste även passa på att säga TACK till alla underbara kommentarer! Ni ger mig otroligt mycket styrka och motivation! Jag vet inte hur jag ska kunna ge tillbaka allt som ni ger mig. Blir väldigt rörd över att ha så många nära och kära som bryr sig. Utan er skulle jag inte orka!! Ni finns hos mig varje dag i mina tankar...Snart är jag hemma!
Det är väl inte så svårt, tänkte jag. Sen överrumplades jag av mig själv. Alla känslor kom fram på en och samma gång, helt oväntat. Tårarna bara rann och jag fick en mycket konkret bild av hur splittrad och påverkad HELA familjen har blivit av anorexin. Ändå var det skönt att få ur sig allt som man har trängt undan. Just nu känner jag mig trött och nästan lite avslagen i huvudet. Trodde till en början inte att denna övning skulle ha så stor påverkan eller vara så pass nyttig som den var.
Jag blev aldrig lurad sen igår. Även fast jag trodde att jag blev det. Mamma ringde och berättade att en resa var beställd till Gran Canaria den 27:e juni. Haha, jättekul aprilskämt mamma! , sa jag. Det var inte förrän idag när jag fick se bokningsbekräftelsen som jag trodde henne.
Ida ska också följa med! Det kommer bli superroligt! Det är ju trots allt inte så långt kvar dit. Lite mer än två månader. Snacka om att jag har något att se fram emot och kämpa för.
Måste även passa på att säga TACK till alla underbara kommentarer! Ni ger mig otroligt mycket styrka och motivation! Jag vet inte hur jag ska kunna ge tillbaka allt som ni ger mig. Blir väldigt rörd över att ha så många nära och kära som bryr sig. Utan er skulle jag inte orka!! Ni finns hos mig varje dag i mina tankar...Snart är jag hemma!
Sista tuggan
Är det något som jag har lärt mig under min tid här så är det hur betydande den sista tuggan är. Innan så lämnade jag alltid kvar något på tallriken. Bara för att vara "på den säkra sidan". Saken var den att det som lämnades kvar bara blev mer och mer efter varje måltid. För om jag åt upp det jag skulle så var det ett misslyckande. Sjukdomen gjorde allt för att hålla mig kvar i sina klor. Rent kalorimässigt så spelar den sista tuggan ingen som helst roll. Den gör egentligen ingen skillnad för min vikt, men däremot så spelar den stor roll för kontrollbehovet.
Idag så vet jag att allt som ligger på tallriken ska ner till magsäcken. Det är inget att tjafsa om, ner ska det. För om jag lämnar den lilla sista så har jag förlorat striden mot anorexihäxan.
Detta kan tyckas vara ganska simpelt, men jag vet i alla fall att det har gett mig en rejäl skjuts framåt och tror även att det gäller för de flesta som lider av en ätstörning.
Första april idag. Exakt 29 dagar kvar tills jag får besöka systembolaget. Jag lär nog inte vara ensam där inne med tanke på att det är valborg, som brukar vara en av de största fylleslagen på året i vårt avlånga land.
Hittills har jag inte blivit lurad. Vad jag vet om i alla fall;) Dagen är ju ännu inte avklarad så jag ska inte ropa hej förrän klockan slår om till 00.00. Jag har inte lurad någon heller för den delen. Det har liksom inte varit läge för det idag, med tanke på att jag har varit på terapin, som för den delen gick riktigt bra även idag.
Har suttit en stund i solen och lapat i mig lite sol. Det blev väldigt varmt mot den vägg som jag och mamma satt och njöt av solen. Det sägs ju att man ska svettas in våren...Och jag brukar vara en lydig flicka ;)
Idag så vet jag att allt som ligger på tallriken ska ner till magsäcken. Det är inget att tjafsa om, ner ska det. För om jag lämnar den lilla sista så har jag förlorat striden mot anorexihäxan.
Detta kan tyckas vara ganska simpelt, men jag vet i alla fall att det har gett mig en rejäl skjuts framåt och tror även att det gäller för de flesta som lider av en ätstörning.
Första april idag. Exakt 29 dagar kvar tills jag får besöka systembolaget. Jag lär nog inte vara ensam där inne med tanke på att det är valborg, som brukar vara en av de största fylleslagen på året i vårt avlånga land.
Hittills har jag inte blivit lurad. Vad jag vet om i alla fall;) Dagen är ju ännu inte avklarad så jag ska inte ropa hej förrän klockan slår om till 00.00. Jag har inte lurad någon heller för den delen. Det har liksom inte varit läge för det idag, med tanke på att jag har varit på terapin, som för den delen gick riktigt bra även idag.
Har suttit en stund i solen och lapat i mig lite sol. Det blev väldigt varmt mot den vägg som jag och mamma satt och njöt av solen. Det sägs ju att man ska svettas in våren...Och jag brukar vara en lydig flicka ;)
