Boxholm, here I come

Idag så ska jag åka hem! Det var det första jag tänkte på när jag vaknade i morse. Moster Inger kommer och hämtar mig eftersom mamma jobbar till 2. Eller var det klockan 3?
Jag ska flirta med mina långa ögonfransar och be om en långpromenad. Vädret är ju helt fantastiskt! Det brukar det för det mesta vara när jag ska på permission. Jag har vädergudarna på min sida, haha:)

I helgen kommer det vara många vikarier här då den ordinarie personalen ska på någon DBT-kurs. En yngre tjej av personalen kom in till mig för en stund sen och vi pratade lite. Hon är jättegullig! Hon sa att jag såg mycket piggare ut än sist hon såg mig. Det är så bra att höra det, för jag känner mig betydligt piggare.

Det har kommit in mycket patienter här. Nu är det fullt. Till och med överbeläggningar. Jag verkligen kan irritera ihjäl mig på en del patienter. Jag tror mitt humör börjar komma tillbaka.
Men det är bara att stå ut.

Nu är det mellis, så nu måste jag bege mig ut innan de knackar på och ser vad jag sysslar med ;)

Kramar

Jag strålar

Jag är så glad! Jag känner mig stark och lycklig. Plus att jag får komma hem i morgon OCH någon dag mitt i veckan. Och OM  allt fungerar som det ska så får jag sova hemma en natt nästa helg! Jag är på G nu...

Blev inte så mycket uppdaterat här igår. Anledningen är att jag har fått en ny rumskamrat (igen) som är en tant (igen) som heter Berit (igen). Dock är det inte samma Berit. Denna Berit är ganska..Hm, hur ska jag uttrycka mig? Argsint av sig. Hon svär över att vara här, maten är skit, personalen är skit, hon kan inte sova om nätterna...Ett ständigt tjat och gnat om allt. Det är ju tur att jag är glad. Synd att det inte smittar av sig på henne.

Gårdagens vägning gick bra. Jag hade gått upp ett helt kilo. Vilket var tvunget nästan eftersom jag har stått still i två veckors tid. Det blev faktiskt inte så mycket protester från anorexin ändå. Jag tror att jag har tagit kommandot och tystat ner henne rejält.

Har smusslat lite med kameran. Tänkte visa en bild på mitt "fina och hemtrevliga" rum.


En kille

Inatt har jag blivit faster för andra gången!! Till en liten pojke:)

Jag fick ett sms av mamma i morse. Jag vet inte så mycket mer men jag tror att allt gick bra.

Snart är det dags

Jajjemänsan! När som helst blir jag faster på nytt. Inatt gick vattnet för Nina. Jag håller tummarna för henne och hoppas allt ska gå som det ska. Alvin ska sova hemma hos oss inatt (hemma i Boxholm alltså, inte här i Motala)
Det känns så overkligt på något vis. Ett ny liten individ är på väg att komma ut till världen.

Idag så kom min sjukgymnast. Massage och avslappning stod på schemat. Sen så har jag löst väldigt många korsord idag. Jag börjar nästan bli lite nördig med allt mitt korsordande. Förhoppningsvis så lär man sig något på det.

Mamma kom förbi med Alvin nu på eftermiddagen. Det var mysigt. Vi tog en sväng till Ica Maxi och handlade lite. Alvin fick åka i en kundvagn som är formad som en bil. Jag vet, det låter konstigt men den var gjord av plast, för barn. Hoppas ni fattar?
Mamma behövde inhandla lite till ikväll då hon ska ha symöte hemma. Inte för att de syr särskilt mycket längre utan de pratar mest. Varför de fortfarande kallar det för symöte är för mig en gåta.
Jag lyckades hitta några intressanta böcker som var på rea. Ska börja plöja en utav dom ikväll tror jag.

Annars har det varit en bra dag. Nu känner jag mig stark och peppad igen. Middagen var jobbig men jag gav mig inte. Envist så slog jag till häxan på axeln ordentligt! Haha, jag ska vinna denna kamp!

Jag och Mette har påbörjat en film. Patrik 1,5. Vi har lite kvar på den men den är riktigt bra. Ska se slutet efter kvällsfikat.

Blir nog en tidigt kväll för mig. Känner mig lite trött alla redan..



En glad överraskning

Efter frukosten idag så fick jag en överraskning. Jag fick besök av mamma! Jag visste inte om att hon skulle dyka upp.  Åh, vad glad jag blev:) Jag kände att jag behövde hennes varma kramar.

Förmiddagen har spenderats uppe på LPC. Jag drack ett nytt te, som heter söt lakrits från friggs. Det är banne mig det godaste te jag någonsin druckit. Jag har andra tesorter från samma märke. Blåbär och orientalisk kanel som jag varmt kan rekommendera. (Och nej, jag är inte sponsrad av friggs och är inte deras nya PR-konsult)
Dagens tema på diskussionen var motivation. Vad det är som gör att man vill lämna sjukdomen. Jag vet precis vad mina motivationer är. Jag har tillochmed gjort en önskelista på saker som jag vill göra, uppleva och känna. Jag kollar på denna lista varje gång jag har det svårt, för att påminna mig om vad jag har att kämpa för. Behöver jag tillägga att börja rida står överst på önskelistan?

Ida kom förbi nyss innan fikat. Jag tvingade med henne på en sväng utomhus. Jag ser till att hon ligger i hårdträning, haha!
Nu ska jag lösa lite korsord och kika runt på tradera som har blivit min nya hobby. Jag har köpt 2 st navelpiercingar väldigt billigt.

Ort Te Sot Lakrits WEB.jpgDet supergoda tet "söt lakrits"

Hemlängtan

Idag har det varit en tuff dag. Den började bra vid frukosten men sen har jag känt mig lite nere och ledsen. Jag gick in på mitt rum och så började jag bara gråta helt plötsligt. Sjuksköterskan knackade på och såg att jag grät. Vi pratade lite och hon sa att det är viktigt att kunna gråta ibland med. Det var faktiskt skönt att få ur sig allt. Lika viktigt som det är att skratta, lika viktigt är det att tillåta sig att vara ledsen. Anledningen till att jag var ledsen visade sig vara att jag har sån fruktansvärd hemlängtan. Jag saknar familjen, Otto, min sköna säng, att kunna gå ut när man vill och en massa andra saker. Ann-Lousie (sjuksöterskan) lovade att höra med min läkare om jag kanske kan få permission på onsdag.

Det var vägning idag med. Det gick bra. Jag har gått upp ett kilo. Jag blev faktiskt glad. För det betyder att jag är på rätt väg och tiden här på avdelningen är kortare.

Idag har jag pysslat med kort från studenten och satt in i album. En aktivitet som personalen tycker är jättebra eftersom då sitter jag still, haha.
Var precis ute en sväng med rullstolen. Jag passade på att köpa en tidning. Jag har blivit en hejare på korsord nu. Eller hejare och hejare. Jag lyckas inte lösa de allra svåraste men de flesta andra i alla fall.

Kvällen kommer att bli lugn. Antagligen kommer jag och Mette dra en film eftersom det inte finns något roligt på tv ikväll.


Ida och jag förra helgen


Snö

Det har kommit ner grymt mycket snö! Jag vill bara ut och göra snöänglar och åka pulka. Men framför allt vill jag upp på hästryggen för en härlig vintertur i skogen...

Igår hade jag permission och kunde därför inte dikta ihop något inlägg. Jag som har lovat (mig själv) att skriva varje dag. Hoppas att jag är förlåten;)
Alvin hade kalas. En jättefin tårta fick han! Formad som en bil. Han hade fullt upp med att leka med alla nya leksaker han fått. Träffade även syster med barn. Så himla underbart. Jag fick en rejäl kram av lilla Julia:)
Jag gav Sara den färdigstickade halsduken. Den passade henne riktigt bra måste jag säga. Mitt nästa projekt är nog en kofta eller en tröja.
Bror hjälpte mig med att ladda ner lite filmer till datorn så att jag har lite att sysselsätta mig med. Tusen tack!
Hälsade på pollen också. Jag saknar verkligen doften av stall. Man tänker mer på det när man inte känner doften dagligen. Hästskit kan lukta gott!
Dagen bara rann iväg och jag var tvungen att vara tillbaka till kvällsfikat. Jag vill komma hem för gott!!

Kollade på melodifestival och hästhoppning igår. Så hela gårdagen var perfekt. Fast jag hade det lite jobbigt igår kväll. Vet inte varför. Eller jo, egentligen vet jag det. Jag kände att mina jeans satt tajtare än vad de brukar. Jag VET att det är postitivt men den är jävligt tufft. Känns som om fett väller ut över byxlinningen.
Jag vill ju gå upp men min kropp känns främmande och äcklig just nu. Mette sa att jag skulle slänga alla kläder altertativt lämna in dem på en insamling och köpa nya kläder allt eftersom. Det tycker jag låter som en mycket bra idé. Kanske en dyr idé, men vad spelar pengar för roll? Jag gör vad som helst för att bli bra och för att underlätta mitt tillfrisknande.
Även Mette hade det jobbigt igår. Men vi satt i soffan och pratade. Vi kramades, grät och skrattade. Avrundade kvällen med lite bollmassage och tedrickande. Utan henne skulle allt vara tusen gånger tuffare.

Har äntligen fixat lite bilder nu! Ha en bra avslutning på veckan allihopa.

                                    
Sara i sin halsduk                                     Alvins coola biltårta

Tjohoo!

Gissa vem som fick permission i morgon? JAG! Jag har så fantastiskt glad att jag tror jag spricker av glädje!
Mötet gick bra. Vi kom överens om att öka till helportion på middagen också eftersom jag har stått still (på vågen alltså). Det känns helt okej faktiskt. Jag vill ju inget hellre än att bli bra så I do whatever it takes.
Lotta Fasth var här igår. Det var roligt att se henne. Hon hade med sig en hästtidning till mig som jag har läst typ 3 gånger,haha:)

Annars så har det inte hänt särskilt mycket idag. Förhoppningsvis så får jag rulla ut på en liten sväng sen. Tänkte införskaffa lite frukt, juice och läkerol.  Och om det finns så ska jag även köpa te. Ettt speciellt te som smakar lakrits. Jag fick prova det igår av Mette och den smakade gudomligt gott!

Kväll blir det tv:n som blir min (och Mettes) tidsfördriv. Såg även i tidningen att de sänder från Göteborgs horse show. KLOCKAN 22! Varför ska ridsporten alltid sändas på så sena tider? Jag blir arg över hur denna sport diskrimineras. Jag är avundsjuk på alla människor som är där i ser det live. Och alla som shoppar loss på mässan. Suck..Om jag inte hade varit här så skulle jag ha varit där.

GRATTIS till Alvin som fyller 3 år idag! Han har blivit en stor kille som snart får sig ett litet syskon.

Kramar

Oförändrat

Jag är faktiskt besviken. Jag har ändrat till helportion vilket har fungerat väldigt bra. Ärligt talat är jag positivt överraskad hur bra det går. Jag trodde att jag skulle få svinont i magen och jätteångest, men så är inte fallet.
Idag när jag vägdes så visade vågen exakt samma siffra som förra gången. Varför? Jag som bara vill visa alla hur bra det går. Jag känner att jag har vänt och vill inget hellre än att komma härifrån och så småningom börja klara mig själv.
Agneta sa att det är såhär kroppen reagerar. Det går inte spikrakt uppåt. Hon förklarade att hon aldrig hade sett en viktkurva som följt "regelboken" precis. Men ändå..Jag känner mig ju större, friskare och starkare.
Jag får helt enkelt ha tålamod.

Sen Mette (min vän från LPC) kom hit så är allt mycket roligare och tiden går fortare. Vi pratar om allt mellan himmel och jord. Stöttar varandra när det är svårt, tittar på film, spelar kort  och masserar varandra med massagebollen. Jag sa till henne vid frukosten att jag var lite ledsen över vägningen i morse. Hon peppade mig och sa att jag bara ska fortsätta kämpa på. Hon sa även att detta är ju som ett bevis på att tjockkänslan bara är en känsla som inte stämmer. Vilket är helt sant!

Fick reda på för en stund sedan att min läkartid har blivit flyttat till idag istället för i morgon. Men jag förstår inte riktigt varför. I morgon ska ju vi ha ett så kallat avstämningsmöte med alla behandlare, kontaktpersoner och andra inblandade själar. Det återstår att se hur det blir med den saken.

Igår kom mamma, kusinen Amanda och hennes mamma förbi. Jag har inte skrattat så mycket på väldigt länge. När vi fyra är i farten kan verkligen vad som helst hända. Vi pratade om gamla minnen från när vi har varit utomlands. Ingen utifrån skulle fatta vad vi yrar om. Men roligt har vi! :D

Igår fick även min rumskamrat byta rum efter att jag för andra natten i rad inte kunde sova p.g.a henne! Inatt har jag sovit som en prinsessa! Har njutit av att kunna få sova hela natten ostört.

Hoppas att jag får permission till helgen igen. Alvin fyller ju år i morgon och syster yster med familj kommer hem.

Akupunktur

Igår kväll fick jag lite akupunktur. En av nattpersonalen kan utföra sånt. Jag har alltid varit nyfiken på det men har inte haft möjlighet att prova på. Det var faktiskt riktigt coolt! Trodde att det skulle göra ont men det kändes knappt. Jag låg där med nålarna i ca 30 minuter. Jag kände inget direkt speciellt men jag blev väldigt lugn och avslappnad. Men jag har ju inte ont någonstans i kroppen så det borde ju inte vara någon större skillnad. Men jag kommer lätt att prova det igen!

Idag har jag varit uppe på LPC. Jag gillar tisdagar. Att få prata av sig med såna som vet och förstår alla knäppa saker man känner. En av tjejerna som jag kommer väldigt bra överrens med blev inlagd här idag. Jag vill ju inte ha henne här på 48:an egentligen. Men det är ändå trevligt att vi är här samtidigt och kan stötta varandra.
En annan av tjejerna åker upp till Varberg till ett behandlingshem där. Det är mycket förändringar som händer i våra liv. Men till det positiva även om det inte verkar som det i början.

Annars har jag pysslat lite i eftermiddag. Har hållt på med lite scrapbooking och födelsedagskort. Det är ju några som fyller här framöver. Jag blev nöjd med dem.
Får se hur kvällen ser ur. Antagligen kommer jag kolla på doktor House och sen läsa i min bok.

Nehepp, snart dags för käk. Igen...

En perfekt dag

Gårdagen var fulländad. Det var verkligen min dag! Tyvärr gick tiden väldigt fort men jag hann med och pussa på Otto, vilket var det viktigaste:) Petter, Nina och Alvin kom förbi en sväng och vi tog en liten promenad tillsammans. Vädret var helt otroligt. Hade glömt bort hur fint det kan vara ute, hemma i Boxholm. Det är faktiskt ett positivt framsteg. Nu har mina sinnen börjat komma igång igen. Lukter, smaker, färger. Förut så lade jag inte märke till alla saker i min omgivning. Jag gick i min lilla bubbla med alla tankar. Känns som om jag har blivit född på nytt.
Vi lagade tacos som vi mumsade i oss samtidigt som vi tittade på hästhoppning på tv. Måste även passa på att skryta lite. Jag åt glass till efterrätt! Det smakade riktigt bra. Även fast jag var proppmätt så gick det bra.

Vaknade idag på superhumör. Som nu för tiden allt mer hör till vanligheten. Fast jag hade ändå en liten jobbig känsla som låg och skavde någonstans där inne. Idag skulle jag äta helportion för första gången. Men jag bestämde mig att inte tänka allt för mycket eller låta nervositeten ta över. Istället så körde jag på som vanligt.
Tro det eller ej, men det gick förvånansvärt bra! Ingen smärta i magen och ingen större ångest. Personalen tyckte att jag var jätteduktig. Jag kan inte annat än att hålla med;)

Mamma och farmor har tittat hit också. Tog en sväng förbi kiosken där jag köpte en tidning. Även apoteket besöktes där jag köpte en nattcreme, en fotfil och en nagelsax. Shopoholic?

Idag ska Ida hoppa med Otto för Tord. Jag är faktiskt avundsjuk på henne...Mamma skulle filma så jag får titta på det sen.
Annars är allt bra. Lite ont/spänd i nacken. Men min sjukgymnast kommer på onsdag. BOLLMASSAGE!! Skönt..
Jocke kommer sen och hälsar på mig ikväll. Ja, dagarna rullar på.
Har fått en ny rumskamrat. jag föredrar att bo själv...

Jag räknar ner

Snart så bär det iväg hemåt. Jag är väldigt glad och förväntansfull. Det är lite tråkigt att tiden är så knapp, men jag kommer ju få mer och mer permissioner allt eftersom.
Jag vaknade i natt vid halv tre och var tvungen att springa på toa. Min blåsa var gigantisk! Sen kunde jag nästan inte somna om. Jag låg bara och tänkte på min hemfärd. Hur jag ska planera timmarna för att få ut så mycket som möjligt. Jag SKA i alla fall upp till Otto, och sen vill jag ut en sväng och få frisk luft. Sen ska jag o Ida hyra en film och laga tacos. Sen får jag se hur fort klockan tickar på.

Jag har tänkt att försöka smussla med mig min kamera hemifrån. Jag tycker min blogg ser så tråkig ut utan bilder. även fast jag inte får ta kort på avdelnignen eller på patienter (vilket jag förstår p.g.a. sekretess) så kan jag ju ta lite kort på mitt lilla rum.

Oj, nu är det bara  en och en halv timme kvar!! :)

Från det ena till det andra så har det även bestämts att jag ska öka på mitt matschema från och med måndag, då jag ska gå upp till hel portion vid luchen. Det känns riktigt bra. Nu i alla fall. Får se i morgon hur sjukdomen reagerar. Jag känner i alla fall att jag är redo för lite tuffare utmaningar nu. Jag ska ju upp i vikt. Det är den enda medicinen!

Måns ägde ju igår! Vilken tur att han gick vidare. Fast jag gillade cookies n' beans, men det kanske inte slår internationellt. Fast Petra Mede som promgramledare förstör allt tycker jag. Hon försöker sig på en massa skämt följt av en paus så att publiken kan skratta. Problemet är att ingen gör det... Luuk var 1000 gånger bättre!


Hörs i morgon!


14:e februari

Kram till er på alla <3-ans dag! En underbar dag. Härligt väder och Lina är på bra humör. Sen så kan jag ju inte säga annat än att denna dag är nog mer till för affärerna som bara är ute efter att få sälja mer. Men å andra sidan gör det ju inget att vara lite extra kärleksfull;)

Har varit ute en sväng också. Jag verkligen njöt i solen. Annars har dagen varit relativt lugn (som vanligt) Ida skulle ha kommit hit egentligen. Men hon verkar ha blandat ihop dagarna. Fredag den 13:e var IGÅR men för hennes del är det otursdagen idag istället. Hennes bil gick sönder när hon skulle åka hit. Usch, vad tråkigt.

Pappa kom hit en sväng. Han hade en skjuts hit med taxin så det var en trevlig överraskning. Han saknar mig:)
Oj då, vad klockan går. Måste sticka ut till köket. Dags för kvällsmål. Och efter det så blir det melodifestivalen för hela slanten!

Permission!!

Yes, yes, yes! Jag har fått permission till helgen. Bara en eftermiddag, rättare sagt några timmar, men jag är såå himla lycklig! Jag skiter i att mobilateamet ska vara med vid måltiden. Jag skiter i att rullstolen måste följa med. Huvudsaken är att jag får komma hem.

Jag måste dock tillägga att utan min kontaktperson Hans så skulle jag aldrig fått komma hem. På mötet idag så blev jag fruktansvärt arg. Faktiskt inte på läkaren för en gångs skull, utan på min dumma kurator/psykolog. Hon tyckte att "Vi inte ska ha för bråttom nu med permissioner när allt verkar gå bra. Hemma kan du ju bli påmind om tiden innan du blev inlagd vilket kan göra att det blir sämre igen"
Ursäkta? Är det verkligen ett pedogogiskt uttalande? Att bara fokusera på de negativa sakerna som kan hända? Som tur var så sa Hans att jag verkligen har kämpat och behöver "belöning". Han fick världens största kram av mig efteråt! :)

Jag har varit glad och sprallig hela dagen idag. Har kramp i mina mungipor för att jag har skrattat så mycket. Fredagen den 13:e är i alla fall min turdag!
Har haft besök hela dagen idag. Ida kom och stannade i Motala hela förmiddagen. Sen kom mamma och Jennie och hälsade på mig och tog även med mig på den promenad i det härliga vädret. Kan dagen bli mer lyckad?
Ikväll är det i alla fall Let's Dance som jag ser fram emot. Man får göra det bästa man kan för att få till fredagsmys här på avdelningen. Köpte frukt på ICA förut som kan ska festa loss på sen.

Ha en underbar fredag, för det ska i alla fall jag ha!

Ella!

Vilken överraskning! Min söta Ella dyker upp från ingenstans och in till mitt rum. Jag kan inte beskriva i ord hur glad jag blev. Eller jo, personalen kom springandes för de trodde att det hadde hänt något allvarligt, haha!
Nyss hemkommen ifrån USA berikad med otroliga erfarenheter. 7 månader sen sist vi sågs. Jag kan bara inte fatta det..

Torsdag

= vägning. Plus 0,3 kg! Det är så märkligt egentligen. Att gå upp i vikt har varit min allra största fobi, men nu VILL jag upp. Jag känner mig redo i kropp och själ. Det var som Agneta, min behadnlare sa, det sörsta tecknet på att man är påväg att bli frisk är VILJAN. Och den har jag. Envisheten likså. Den som har varit en egenskap på både gott och ont. Nu är den en god egenskap.

På torsdagar brukar även vara den dag då min läkare kommer. Men han kommer i morgon i stället. För mig har det ingen större betydelse om han kommer idag eller i morgon. Bara han dyker upp.
Jag ska pusha på om att jag vill ha permission i helgen. Helst på lördag då det är alla hjärtans dag.

Annars så är läget lugnt här på avdelningen. Berit har flyttat till eget rum. YES! Men jag har redan hunnit få en ny rumskompis. En tjej som är ett år äldre än jag. Hon är supergullig och rolig. Men jag tror inte att hon kommer stanna så länge. Man får i alla fall träffa på mycket folk på det här stället!

Mamma kom hit en sväng nyss efter frukosten. Hon hade klippt sig och färgat håret. Wow vilken skillnad! Skitsnygg blev hon. Jag vill med färga håret. Det ser så trist ut just nu...
Hon hade även med sig min stickning. Nu har jag ännu en grej som jag kan fördriva min tid med. Fick bollmassage av mamma:) Jag är så spänd i axlarna känner jag, så det var skönt.

På dagens matsedel står det redd grönsakssoppa. Hoppas att det kommer att smaka. Men det märks.


På bettet igen

Har haft två lite sämre dagar nu. Med sämre dagar menar jag att jag har känt mig lite ledsen och förtvivlad. Matintaget har inte blivit drabbad, vilket det blev förut. Innan så "tog jag ut" allt det jobbiga på maten. Det enda som jag kunde kontrollera. Men nu är det inte jag som har kontrollen längre. Det var nog det jobbigaste med att komma hit, att förlora min falska trygghet.
Men nu så mår jag bättre igen. Allt tack vare Mette som jag träffade idag. Hon sitter i samma sits som jag men vi stöttar varandra! Likaså idag hade vi en nyttig diskussion uppe på LPC.

I morgon kommer min sjugymnast hit till mig. Jag ser fram emot det! Känner att jag behöver bollmassage och lite avslappningsövningar. Har ju en skiva här som jag kan lyssna på. Med avslappningsmusik och mindfulness. Men jag har lite svårt med att sätta på det eftersom lilla Berit alltid sitter i fåtöljen på rummet. Blir lite svårt att komma i stämning och riktigt slappna av.

Känner mig helt tom i huvudet just nu. Hade massor nyss som jag ville skriva av mig, men det bara försvann, POFF!
Får se om jag återkommer lite senare igen.


Potatis

På detta ställe finns det en grej som jag verkligen irriterar ihjäl mig på. Som rubriken lyder så är problemet som sagt potatis. Jag vill dock påpeka att det är inget hatiskt eller någon diskriminering åt denna svenska knöl, men när man blir serverad potatis till VARJE måltid, ja, då blir nog vem som helst bli tokig.
Korv med POTATIS, fisk med POTATIS, gryta med POTATIS, kött med POTATIS. Ibland kan de överraska med potatismos eller potatisklyftor. Vad är det för fel på ris och pasta? ingår inte dessa råvaror i kostcirkeln, eller vad är problemet?

Nog tjatat om det. Nu har jag fått en ny rumskamrat. En tant. Tant Berit. Hon säger inte så mycket utan sitter mest på en fåtölj på vårt rum med dörren öppen. Yey, öppen dörr. Vilket betyder att jag inte kan smussla lika lätt med mitt internet. Börjar fundera på om det är fullt på äldreboendet för genomsnittet på alla som är här blir nog 65 elelr nått. Då drar jag, Lovisa och Sandra ner snittet rejält. Kanske överdriver en aning nu märker jag..men det är mest äldre här.
Jag hjälpte faktiskt lilla Berit upp ur sängen i morse. Det är som mamma säger. Personalen kommer sakna mig sen när jag drar härifrån:)

Igår kom jag i säng sent eftersom det var hästhoppning på tv:n. Började klockan elva. Varför alltid så sent? Men det var kul och titta på.

Sjuksköterskan lovade mig att ringa till Janne idag och fråga om jag kan få komma hem en sväng i morgon. Hoppas, hoppas, hoppas!
Det är sol ute och jag ska banne mig ut en sväng. Antingen med personal eller så tvingar jag Ida sen när hon kommer, hehe!

Igår kom mormor, morfar, mamma och moster hit. Vi fikade och pratade. Mysigt!


Melodifestivalen

Då är det återigen dags för melodifestivalen. Överskattat? Jo, kanske det men det är något visst med det ändå. Kommentera låtar, klädval, knäppa uttalanden. MEN (som Tony Irving brukar säga) Ingen kommer att slå Björn Gustavssons underhållning från förra året!

Även denna dag har rullat på bra. Fick besök av Johanna! Det var så roligt. Att prata gamla minnen, tokiga fester, hästar, killar och en massa annat. Sånt är helt underbart!
Mamma och pappa kom förbi också. Drog med mig och min nya kompis rullstolen till Ica Maxi. Fy sjutton vad tråkigt, tänker säkert ni. Men för en lättroad, rastlös, uttråkad blondin kan det faktiskt förgylla vardagen!
Inhandlade lite frukt, ett nagellack, tandkräm, läkerol och till sist men definitivt inte minst, en chokladkaka. Lindt, mörk choklad med chilismak. Tänkte att det är ju trots allt lördag och melodifestival, så om jag vågar och blir sugen så har jag lite mums att gnaga på:)

Tänker inte bli särskilt långrandig här idag så jag avslutar här och hoppas att ni alla får en underbar lördagkväll!

Sur och glad på samma gång

Igår kom Ida förbi en sväng. Även nu i morse. Tiden går så himla fort när man har besök. Idag tog vi lite fika i cafeterian här på sjukhuset. Eller fika o fika. Jag såg till att Ida åt frukost. Hon slarvar med dagens viktigaste mål, den lilla skitungen:)

Vid tiotiden kom mina behandlare från Mjölby och vi hade ett möte ihop med mina behandlare här på avdelningen. Det gick väl bra. Men jag sa att jag ville ha permission i helgen. För jag träffade ju aldrig min läkare igår. Han var på kurs i Stockholm, och det är bara han som kan tillåta permissioner. Jag blev så himla sur! Varför ska jag behöva bli drabbad för att han inte ha möjlighet att träffa mig?
Annars så bestämdes inget särskilt. De tyckte att jag kämpar på bra och att jag sköter mig. Det är bara vingarna och glorian som fattas! Nästa målsättning är plus ett kg till den 20:e februari. Det fixar jag lätt!

Efter lunchen kom Sara och hälsade på. Åh, vad jag blir glad och motiverad när jag får träffa dom jag tycker om! Jag blir alldeles rörd över hur många underbara vänner jag har. Ni är så omtänksamma! Allihop!

Denna dag har gått riktigt fort. Sedan så vet jag ju att mamma kommer förbi efter middagen. Jag som hade hoppats på att komma hem i helgen...Saknar allt just nu. Är på något vis arg på mig själv över att jag måste vara här. Varför var jag tvungen att bli drabbad? Det känns som om livet bara flyger förbi och jag sitter här och möglar och sonar mitt straff. Hur många år, dagar, timmar som jag har försummat, som aldrig mer kommer tillbaka.
Usch, vad jag låter deppig nu. Men det är bara det att jag är trött på att vara sjuk. Vilket i och försig är bra, men jag vill bara vakna upp och allt ska vara bra. Men det fungerar inte så.
Jag ser detta mer som en resa. En resa där jag ska hitta mig själv igen. Vägen är tyvärr lång och krokig. Men när jag är framme så kommer jag vara starkare än någonsin!

Nu ska jag återgå till mitt korsord igen. (tantvarning?)


Konstiga drömmar

Ja, det är väl inte någon direkt överraskning att jag drömmer mycket. Och konstigt. Fast i natt var det så verkligt och obehagligt. I drömmen tappade jag alla mina tänder! Usch, vilken hemsk känsla. Jag spottade liksom ut alla tänderna i handen. Jag sprang omkring och skrek på hjälp men alla ignorerade mig och sa att det inte var någon fara. Nästa stund vaknar jag och är alldeles svettig. Och lättat över att det bara var en dröm.

Torsdag idag = vägning. Behöver jag påpeka att torsdagar är hemska? Idag var jag väldigt nervös eftersom jag hade gått ner lite sist. Men det visade sig att jag hade gått upp sedan tisdags. Plus 0,1 kg. Inte mycket men det är bättre än minus i alla fall.
Faktiskt så är det så jag känner nu. Jag vill gå upp. Det har jag inte velat förut. Jag var totalt livrädd om siffrorna på vågen visade mer än gårdagen. Jag hade väldigt mycket ångest första veckan då jag gick upp JÄTTEmycket. Men det var nog mest vätska som min behandlare sa. Jag var väldigt uttorkad när jag kom hit.
Äntligen känner jag att huvudet hänger med vikten.

Igår kväll så kom det en ny tjej som nu delar rum med mig. Hon verkar lite blyg och tystlåten. Lite svår att få kontakt med. Det tycker jag är lite trist faktiskt. Om man ska dela rum så tycker jag att det är trevligt om man kan snacka lite.
Sen så vill jag ju inte "störa" henne med att jag läser innan jag somnar och har lampan tänd. Hon lägger sig tydligen tidigt. Men det löser sig nog.

Fick en trevlig överraskning förut. En av tjejerna som jag träffar på tisdagarna kom förbi och hälsade på. Hon är hur gullig som helst! Hon hade med sig ett USB-minne till mig med en film på. Åh, jag blev så glad!

Måste bara berätta/skvallra lite om en patient här. Inga-lill. En liten tant som är lite..ja, förvirrad. Hon satt och åt blomjord vid tiomelliset. Jag vet att hon inte kan rå för det, men det är väldigt svårt att hålla sig för skratt när man ser ett blad sticka ut ur mungipan på henne och fullt med jord runt munnen.
Jo, ibland finns det underhållning här på 48:an. Trot eller ej, haha!

Två veckor

Idag har jag varit här i två veckor. Det är med blandade känslor. Jag känner att jag har gjort stora framsteg och att jag är stakare, både psykiskt och fysiskt. Men just nu längtar jag mest hem. Hem till allt det vanliga. Att kunna gå utanför dörren utan att be om lov, att kunna sova i sin egen säng och framförallt träffa alla nära och kära!
Men jag hoppas att den dagen kommer väldigt snart.

Idag så har mamma varit på besök. Vi satte oss i cafeterian en stund och fikade och skrapade en skrapbingo, som vi tyvärr inte vann något på.
Annars så har dagen gått väldigt segt. Jag har läst ut en bok i alla fall. Den var riktigt bra. Gripande och känslosam på samma gång.

I morgon ska jag träffa min läkare, även kallad terminator. Haha, ett internt skämt mellan mig och några i personalen. Kan dra den visan i morgon. Jag hoppas på att få mer permission och lite mer konkreta mål.

Jag måste ut på kvällsfika nu, men jag uppdaterar mer senare ikväll eller i morgon.

Kram

Nyttigt samtal

Idag så är det tisdag vilket betyder att jag är med i en grupp uppe på LPC. Först tiomellis och sedan pratar vi tillsammans i en grupp. Dagens tema var Vad är knuten i sjukdomen?
Till en början låste sig min tankeverksamhet totalt. Vadå knut? Men sen så flödade tankar och känslor ur mig hej vilt. Rädsla, ilska, ovisshet, frustration, kontrollbehov var några av de nyckelord som kom upp på whiteboardtavlan. Det visade sig alla vi fem tjejer lever i en slags "falsk trygghet". Som en ond cirkel som vi inte vågar att lämna. Att cikeln bara krymper och krymper märker man liksom inte av. Det är lättare att motstå än att tillåta sig.
En av behandlarna sa en ärlig, men hemsk sanning. Sjukdomen blir inte nöjd förrän den dag du slutar andas.
Detta gjorde mig både ställd och rädd. Trots det så blev det mitt wake-up call.

Dagen har gått hyfsat. Min förkylning vägrar att lämna mig. Tror att jag vaknade med feber i morse. Det hör till ovanligheten att jag är varm och svettas. Men det går över nån gång.

Jag måste faktiskt få skriva av mig om en del bra saker också. Även fast det är skitjobbigt att vara här så känner jag ändå att det har gett resultat. Äntligen börjar huvudet hänga med lite. Jag har accepterat min situtaion och har insett att en viktuppgång är den enda vägen ut. Även fast det är min största fasa.

Igår blev det inget bloggande p.g.a att jag hade permission. Jag och mamma var ju på tjejkväll på travet. Det var helt underbart att göra en mor och dotter-grej ihop. Jag ville inte att kvällen skulle ta slut..
Jag träffade även min lilla Dag Otto igår. (hoppas ingen personal läser detta) Åh, vad jag vill tillbaka! Hans lena mule mot min kind och lukten av hästskit gjorde med ännu mer taggad att bli frisk.

Nu ska jag ta och spela lite kort med en patient.

Näsblod

Usch! Vaknade i morse av att jag fick näsblod igen. Jag vet inte varför jag får det hela tiden. Jobbigt är det i alla fall.

Denna dag har gått riktigt fort. Ida kom och hälsade på mig vid nio i morse. Hon hade sovit över hos hennes bror som bor här i Motala. Bara tvärs över gatan.
Efter tiomelliset så kom hon tillbaka igen och denna gång kom även mor och far. Vädret var väldigt härligt så vi tog en sväng ute i friska luften. En fika hann vi även med innan jag skulle äta lunch vid tolv, som idag var kyckling, potatis och sås.
Lite tjafs vid matbordet idag. Jag ville inte ha såsen så jag var tvungen att ta mer potatis. Det var en riktig pärs kan jag säga som slutade med att jag inte lyckades få i mig all potatis. Så lite motigt har det varit här.

Jag ser väldigt mycker fram emot morgondagen då jag ska ha permission. Mamma kommer och hämtar mig klockan ett. Så det är mindre än ett dygn kvar! Tänk att få komma hem och känna lukten av den speciella "hemdoften" som man alltid brukar lägga märke till när man har varit hemifrån ett tag. Och självklart ser jag fram emot att pussa på min lilla Dag Otto som jag längtar något fruktansvärt efter.

Just nu håller jag och plöjer mig igenom en bok som heter flyga drake. Den är väldigt bra och djup på samma gång. Har bara kommit halvvägs än så länge.

Jahopp. Ser på klockan att den börjar närma sig två. Suck! Är inte så pepp på näringsdrycken...men kaffet ser jag fram emot:)

RSS 2.0