labansdotter

Jag måste bara få skriva av mig lite nu känner jag...Att vakna på morgonen och känna att jag bara hatar min själv är ingen bra start på dagen. Kanske ska testa att lägga mig igen och vakna på den andra sidan?! Allt jag gör känns meningslöst och jag ser just nu inget ljus där framme. När sjutton ska det vända? Jag vet om att livet inte alltid är roligt och det går aldrig rakt fram utan lite krokig här och där. MEN nu är jag trött på att hela tiden få kämpa i motvind. Allt jag ber om är en liten, liten puff framåt. Å andra sidan är det nog mitt fel alltihop. Jag är inte tillräcklig. Kämpar inte nog, är svag och tragisk.
Ändå så känner jag att jag har ju viljan och lusten till livet. Men för tillfället ser jag inte att vägen till livet kommer lösa alla problem. Jag vill sååå mycket! Ibland är jag alldeles för ivrig och naiv. Tror att bara jag bestämmer mig för att lämna detta helvete så är jag frisk i morgon. För allt ligger ju hos mig. Det är mitt fel att situationen är som den är. Har lite svårt att inse och acceptera att detta kommer ta tid. Om jag fick bestäma så skulle jag ha blivit frisk igår...