labansdotter

Fy!! Jag håller på att få ett nervöst sammanbrott! Jag har beslutat mig om att verkligen göra något drastiskt, gå emot sjukdomen, för jag är så trött på den. Men i dessa lägen så har jag så svårt att se varför jag ska göra det? För tillfället är den så den så stark att jag överväger att lyssna på den. Det är ju smidigast så..På kort sikt i alla fall. Känslorna bubblar över och min kropp är uppsvälld. Jag tänker på det hela tiden. Kan inte slappna av eller fokusera på något annat. Jag tittar ner på mina gigantiska lår och känner mig spyfärdig. Försöker kolla vad som händer i världen genom att uppdatera mig och läsa en rubrik i tidningen. Läser första raden och sen glömt bort vad det stod. Klämmer på magen och stör mig på att den ser så äcklig, fet och uppsvälld ut. Går till spegeln och granskar min spegelbild. Hur är det möjligt att den kan växa så fort? I morgon kommer jag se ännu större ut. Tänk hur stor jag kommer vara om två dagar? Shit, jag hatar det här! Förnuftet säger en sak och sjukdomen en annan. Vet egentligen vad som stämmer men "verkligheten" är faktiskt så att jag SER hur jäkla stor jag är.
Suck...Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag svamlar en massa skit, men såhär känner jag. Såhär går tankarna i mitt huvud. This is the reality. Helt ocensurerat, helt ärligt, helt...SJUKT! Helt och hållet min vardag.
Känner mina dubbelhakor vika sig när jag böjer ner huvudet för att skriva på datorn. Tar detta aldrig slut? Jag orkar fan snart inte mer...

Befinner mig i Uppsala hos syster. Älskar att vara här och umgås med henne och familjen. Hon känner mig så väl och ser direkt när jag mår piss. Hon är hård och har stenkoll. Tyvärr tycker sjukdomen men SKÖNT men fruktansvärt JOBBIGT tycker jag. Alla mina små kryphål täpps igen och just därför denna ångest.
Jag behöver hennes närhet och att inte behöva vara ensam hemma. Modern är i Barcelona med sina vänner och jag kände inte för att vara ensam med papi. Allt för att undvika slagsmål.
Nu ska vi bege oss ut en sväng. Härligt väder!

Ha en underbar dag. Själv ska jag fortsätta med att krossa häxan.