labansdotter

Jisses vad seg jag var igår, och det berodde inte enbart på en lyckad nyårsafton, utan snarare en rejäl förkylning som har hälsat på och har gjort mina halsmandlar dubbelt så stora..Jag gjorde faktiskt ett par tappra försök till att slå på datorn och genomföra mitt nyårslöfte som innebar att börja jag ska börja blogga mer, men kroppen sa ifrån. Och faktum är så insåg jag att det var ett väldigt stort framsteg för mig. Att lyssna på vad min kropp säger och acceptera att man inte MÅSTE göra allt som man har tänkt sig göra. Det är okej att inte alltid vara på topp.
Idag mår jag mycket bättre, (kanske tack vare att jag vilade igår?) och sitter just nu meden rykande kopp te innan jag ska bege mig upp till stallet. Det är så mysigt att komma dit! Jag har verkligen saknat det nu när jag har varit ute och rest.

Annars har jag inte något direkt inplanerat för denna dag. Både mamma och pappa jobbar så jag är home alone vilket innebär att jag själv måste se till att ta mitt ansvar för att lunchen hamnar i magen. Jag tycker verkligen att det är roligt att laga mat och så men det är just den där biten att äta det jag lagar som brukar vara det största problemet. Men jag känner mig rätt lugn för jag vet att jag kommer fixa det. Jag har ju kommit in på rätt bana nu och har bestämt mig för att lämna sjukdomen. Och enda som biter på den är just mat!

Lite bilder från nyårsafton