labansdotter

Jag är en jävla fegis. Jag tror att jag är stark och oslagbar, men jag har insett att det är när jag (hon?) fortfarande har kontrollen. Känner ibland att mina så kallade framsteg bara är en illusion av verkligeheten. Jag är ivrig och vill komma till mitt slutmål nu, allra helst gärna igår. Morgondagen är alltid den dag som skrämmer mig mest. Jag vill veta vad som kommer att hända. Planera, kontrollera och styra så att inget ska gå fel. Men vem säger att morgondagen kommer? Jag kan ju faktiskt inte ta den för given..
Jag är så trött. Orkar egentligen inte slåss mer. Tänker absolut inte ge upp men ibland svajar tron på mig själv så kraftigt att jag varken vet ut eller in. Jag har viljan, men det behövs något mer..