Världens bästa mamma
Blev överväldigad av en mängd tankar och känslor igår när jag skulle gå och lägga mig. En salig blandning av oro, förtvivlan, osäkerhet, rädsla och panik.
Jag har stängt av mycket under en längre tid och helt plötsligt kom allt upp på en och samma gång. Fick en smärre chock och visste inte vad jag skulle ta mig till. Ringde Mamma Mu. Hon är helt otrolig den kvinnan. Så mycket som hon stöttar och peppar mig till att våga fortsätta även när det känns tufft. Bara att få höra orden att ”stå ut så blir det bättre sen” hjälpte mig enormt.
Jag stannade för en gångs skull kvar i det jobbiga genom att acceptera och se det som något positivt istället. Det är ju förändringar jag vill ha så det är bara att bita ihop och köra på.
Vaknade på morgonen med en pyjamas som jag bokstavligen kunde vrida ur. Processer som sker i lillkroppen? Klimakteriet känns inte som en rimlig förklaring i alla fall.
Har haft en heldag i skolan idag med föreläsningar och diskussioner. Trött i huvudet och kommer inte sysselsätta mig med något som kräver större ansträngning av hjärnkontoret.
Go kväll!
Tack för dom värmande orden. Känns skönt att man kan stötta något och att det kanske kan göra någon skillnad. Jag vet att du är både stark och envis så det här klarar du. Du måste bara tro på dig själv. Du är bäst! KRAM Mamma.
Att kunna prata med sina föräldrar är a & o. Har precis börjat öppna mig för pappa, svårare med mamma dock.
Usch, jobbigt med en dag fylld av föreläsningar & annat. På torsdag har jag en heldag -> 9-16 med övningar på förmiddagen och litteraturseminarium på eftermiddagen.
Kram! <3
